För att stimulera ett skifte mot miljövänliga investeringar introducerade EU regler för att definiera vad som kvalificerar aktiviteter som gröna och hållbara.
Varför EU behöver en gemensam definition för hållbar investering?
Hållbar utveckling kräver ett skydd av naturresurser och respekt för mänskliga och sociala rättigheter. Klimatåtgärder är en viktig aspekt då behovet av att begränsa och mildra klimatförändringarnas effekter blir alltmer akuta.
EU är beslutet att gradvis minska sina utsläpp av växthusgaser. Den europeiska gröna given, EU:s flagskeppsinitiativ för klimatåtgärder har ställt upp målet noll nettoutsläpp senast år 2050.
För att nå målet måste EU investera i nya teknologier.
Offentliga investeringar kommer inte att vara tillräckligt, och privata investerare måste kliva in för att finansiera klimatvänliga projekt. Det kräver tydliga kriterier för exakt vad som är hållbart och miljövänligt, annars riskerar finansiering att gå till ”greenwashing”-projekt som säger sig vara miljövänliga men i själva verket inte är det.
Vissa EU-länder har redan börjat utveckla klassificeringssystem. Både företag som söker finansiering och investerare som vill stödja hållbara projekt skulle gagnas av gemensamma EU-.standarder.
Vilken ekonomisk aktivitet kvalificerar sig som “hållbar”?
I juni 2020 godkände ledamöterna taxonomiförordningen – ett ramverk som fastställer vilka verksamheter som kan anses vara hållbara. Detta skapar ett gemensamt klassificeringssystem i hela EU som ger företag och investerare tydlighet och uppmuntrar till en ökning av den privata sektorns finansiering för omställningen till klimatneutralitet.
Förordningen fastställer sex miljömål och anger att en aktivitet kan anses miljömässigt hållbar om den bidrar till något av målen utan att märkbart skada något av de andra.
Principen om “att inte skada” (vilken kommer att ytterligare definieras av kommissionen) ska säkerställa att en ekonomisk aktivitet som orsakar mer miljöskada än dess nytta, inte kan klassificeras som hållbar. Miljömässigt hållbara aktiviteter måste också respektera mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.
Miljömålen är:
(a) mildra klimatförändringarna (undvika/minska utsläpp av växthusgaser eller öka borttagandet av växthusgaser)
(b) anpassning till klimatförändringarna (minska eller förhindra skadlig påverkan på nuvarande eller förväntat framtida klimat, eller risker för sådan skadlig påverkan)
(c) hållbar användning och skydd av vatten- och marina resurser
(d) övergång till en cirkulär ekonomi (fokus på återanvändning och återvinning av resurser)
(e) förebygga nedsmutsning och kontroll
(f) skydd och återuppbyggnad av biologisk mångfald och ekosystem
Kommissionens rättsakter med anknytning till reglerna
Taxonomiförordningen, som blev lag i juli 2020, fastställer den allmänna ramen för klassificeringen av hållbara verksamheter, men överlåter åt kommissionen att utarbeta de tekniska kriterier som ska avgöra om projekt bidrar till några av miljömålen.
Kommissionen lade fram en första uppsättning kriterier i april 2021, som trädde i kraft i december 2021.
En annan uppsättning regler, som föreslogs i februari 2022, gjorde det möjligt att inkludera kärnkraft och gas som miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter under vissa villkor. Europaparlamentet debatterade kommissionens rättsakt och beslutade att inte invända mot den i juli 2022.
