Även om det inte finns någon EU-armé och försvar fortsätter vara en nationell angelägenhet, har EU nyligen tagit stora steg för att uppmuntra försvarssamarbete.
Sedan 2016 har flera stora steg tagits på EU-nivå gällande försvar och säkerhet, med flera konkreta initiativ oför att öka samarbetet och förstärka EU:s förmåga att kunna försvara sig. Läs vår översikt om den senaste utvecklingen.
Höga förväntningar
Europas invånare har höga förväntningar på EU för att garantera fred och säkerhet. Tre fjärdedelar (75 procent) är positiva till en gemensam försvars- och säkerhetspolitik inom EU, enligt en särskild Eurobarometer-undersökning på temat försvar och säkerhet 2017. En majoritet (55 procent) är positiva till bildandet av en EU-armé. Enligt en ännu mer aktuell undersökning från mars 2018 säger 68 procent av européerna (56 procent av svenskarna) att de vill att EU gör mer på försvarsområdet.
EU-ledarna inser att inget EU-medlemsland kan tackla de aktuella säkerhetshoten helt på egen hand. Såväl Frankrikes president Macron som Tysklands förbundskansler Merkel, i ett tal i Europaparlamentet, har hållit liv i frågan om utökat försvarssamarbete. Ytterligare steg mot en försvars- och säkerhetsunion är en av von der Leyen-kommissionens prioriteringar.
EU-initiativ för att stärka försvarssamarbete
Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser som öppnar för en gemensam försvarspolitik (artikel 42.2 i EU-fördraget). Men fördraget är också tydligt om att nationell försvarspolitik, inklusive Nato-medlemskap och neutralitet, är överordnat.
Under de senaste åren har EU börjat införa ambitiösa initiativ för att öka resurserna, främja effektivisering, underlätta samarbete och stödja utvecklingen av förmågor.
- Det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) startades i december 2017 och i juni 2019 deltar 25 medlemsländer, bland annat Sverige. Dess verksamhet spänner över 47 konkreta samarbetsprojekt med bindande åtagande, inklusive ett europeiskt sjukvårdskommando, att maritimt bevakningssystem, ömsesidig hjälp mot cyberbrottslighet, snabbinsatsstyrkor och en EU-gemensam utbildningsverksamhet inom underrättelsetjänst.
- Den Europeiska försvarsfonden (EDF) startade i juni 2017. För första gången används EU:s budget för att samfinansiera försvarssamarbete. Den 29 april 2021 godkände parlamentet finansiering för det centrala instrumentet med en budget på över 7,9 miljarder euro som en del av EU:s långtidsbudget 2021-2027. Försvarsfonden kommer att komplettera nationella investeringar och erbjuder praktiska och finansiella incitament för att forskningssamarbete, samt gemensam utveckling och gemensamt inköp av försvarsutrustning och teknik.
- EU har stärkt samarbetet med Nato inom 74 projekt på sju områden inklusive cybersäkerhet, gemensamma övningar och terrorbekämpning.
- En plan för att underlätta militär förflyttning inom och över hela EU för att underlätta för militär personal och utrustning under krishantering.
- Effektivisering av finansiering för civila och militära insatser. För närvarande har EU 16 pågående insatser på tre kontinenter, med en rad olika uppdrag och bestående av 6 000 personer, såväl civil som militär personal.
- Sedan 2017 finns en ny militär planerings- och ledningskapacitet (MPCC) som ska förbättra EU:s krishanteringsförmåga.
Är tiden inne för en EU-armé?
Spendera mer, spendera bättre, spendera tillsammans
Vid Nato-toppmötet i Wales2014 åtog sig de EU-länder som också ingår i Nato att spendera 2 procent av sin BNP på försvar senast år 2024. Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att uppfylla sitt löfte.
Beräkningar från Nato för 2019 visar att det bara är fem EU-länder (Grekland, Estland, Lettland, Litauen och Polen) som spenderar mer än 2 procent av sin BNP på försvar.
Men att öka EU:s försvar handlar inte bara om att spendera mer, utan också om att spendera mer effektivt. Tillsammans spenderar EU-länderna näst mest i världen på försvar, efter USA. Varje år beräknas 26,4 miljarder euro gå till spillo på grund av överlappningar, överflödiga utgifter och hinder mot upphandlingar. Som en konsekvens är mer än sex gånger fler försvarssystem i bruk i Europa jämfört med USA. Det är här EU kan bidra med ramar och incitament för länderna att samarbeta.
Om Europa ska kunna konkurrera globalt måste länderna samordna och integrera sina bästa förmågor, då Kina till år 2025 förväntas ta över andraplatsen i försvarsutgifter i världen efter USA.
Europaparlamentets ståndpunkt
Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen begärt att potentialen i Lissabonfördragets regler fullt ut ska utnyttjas för att arbeta mot en europeisk försvarsunion. Institutionen stödjer konsekvent ökat samarbete, ökade investeringar och bättre samordning av resurserna för att skapa synergier på EU-nivå och bättre skydda invånarna.
Är stora förväntningar realistiska?
Utöver de praktiska utmaningarna måste EU överbrygga olika traditioner och strategiska kulturer. Parlamentet anser att en vitbok om försvar vore ett bra sätt att gå framåt, och understödja utvecklingen av en gemensam framtida försvarspolitik inom EU.
