Covid-19-pandemin innebär en allvarlig chock för världens och EU:s ekonomier, med mycket allvarliga socioekonomiska följder. Trots snabba och heltäckande politiska insatser både EU-nivå och nationell nivå kommer EU:s ekonomi i år att uppleva en recession av historiska mått.
Enligt den ekonomiska vårprognosen 2020 kommer ekonomin i euroområdet att krympa med hela 7,75 % under 2020 och växa med 6,25 % 2021. EU:s ekonomi beräknas krympa med 7,5 % under 2020 och växa med cirka 6 % 2021. Tillväxtprognoserna för EU och euroområdet har reviderats ned med cirka 9 procentenheter jämfört med den ekonomiska höstprognosen 2019.
Den chock som EU:s ekonomi drabbas av är symmetrisk, eftersom pandemin har drabbat alla medlemsländer, men både den minskade produktionen 2020 (från -4,25 % i Polen till -9,75 % i Grekland) och styrkan i återhämtningen under 2021 kommer att variera kraftigt. Ett medlemslands ekonomiska återhämtning kommer inte bara att bero på hur pandemin utvecklar sig i det landet, utan också på landets ekonomiska struktur och förmåga att genomföra stabiliserande politiska insatser. Med tanke på det ömsesidiga beroendet mellan EU:s ekonomier kommer återhämtningen i vart och ett av medlemsländerna också att påverka återhämtningen i övriga medlemsländer.
Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor, har följande att säga: – I detta skede går det bara ungefärligt att kartlägga covid-19-chockens omfattning och allvar för våra ekonomier. Det omedelbara utfallet blir mycket allvarligare för den globala ekonomin än finanskrisen, men effekternas omfattning kommer att bero på hur pandemin utvecklar sig och på vår förmåga att återuppta den ekonomiska aktiviteten på ett säkert sätt och därefter komma tillbaka igen. Detta är en symmetrisk chock: alla medlemsländer berörs och alla väntas drabbas av en recession i år. EU och medlemsländerna har redan enats om extraordinära åtgärder för att mildra effekterna. Vår kollektiva återhämtning kommer att vara beroende av fortsatta kraftfulla och samordnade insatser på EU-nivå och på nationell nivå. Tillsammans är vi starkare.
Paolo Gentiloni, kommissionär med ansvar för ekonomiska frågor, gör följande uttalande: – Europa har drabbats av en ekonomisk chock utan motstycke sedan den stora depressionen på 30-talet. Recessionens djup och återhämtningens styrka kommer inte att vara jämn utan bero på hur snabbt nedstängningarna kan hävas, hur viktiga sektorer som exempelvis turismen är i ett lands ekonomi och vilka ekonomiska resurser ett land har. Denna typ av skillnader utgör ett hot mot den inre marknaden och euroområdet – men kan mildras genom beslutsamma och gemensamma EU-åtgärder. Det här är en utmaning som vi måste bemästra.
Ett hårt slag mot tillväxten följt av en ofullständig återhämtning
Covid-19-pandemin har allvarligt påverkat den privata konsumtionen, industriproduktionen, investeringarna, handeln, kapitalflödena och leveranskedjorna. De förväntade stegvisa lättnaderna av de spridningsbegränsande åtgärderna bör bana väg för en återhämtning. EU:s ekonomi tros dock ännu inte vid utgången av 2021 helt ha neutraliserat detta års förluster. Investeringarna kommer att fortsätta att vara dämpade och arbetsmarknaden kommer inte helt att ha återhämtat sig.
Det är avgörande att EU:s och medlemsländernas politiska krisåtgärder fortsatt är effektiva för att den ekonomiska skadan ska begränsas och en snabb och robust återhämtning ska underlättas så att ekonomierna kan börja utvecklas mot en hållbar tillväxt för alla.
Arbetslösheten kommer att öka, men förmodligen i begränsad omfattning tack vare de politiska åtgärderna
System för korttidsarbete, lönesubventioner och stöd till företag torde visserligen begränsa antalet förlorade arbetstillfällen, men covid-19-pandemin kommer ändå att få allvarliga följder för arbetsmarknaden.
Arbetslösheten i euroområdet beräknas öka från 7,5 % för 2019 till 9,5 % för 2020, innan den sjunker igen till 8,5 % för 2021. Arbetslösheten i EU beräknas öka från 6,7 % för 2019 till 9 % för 2020 och därefter sjunka igen till 8 % för 2021.
Vissa medlemsländer kommer att drabbas mycket hårdare av arbetslöshet än andra. Särskilt utsatta är länder där en hög andel av arbetskraften är korttidsanställda och länder där en stor del av arbetskraften är beroende av turism. Ungdomar som söker sig ut på arbetsmarknaden vid denna period kommer också att få det svårare att få sitt första jobb.
Kraftigt minskad inflation
Konsumentpriserna förväntas sjunka kraftigt i år på grund av minskad efterfrågan och de kraftigt sjunkande oljepriserna, vilket tillsammans mer än väl torde uppväga isolerade prisökningar som orsakas av störningar i leveranserna till följd av pandemin.
Inflationen i euroområdet, mätt enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP), beräknas nu bli 0,2 % för 2020 och 1,1 % för 2021. För EU väntas inflationen hamna på 0,6 % för 2020 och 1,3 % för 2021.
Kraftfulla politiska åtgärder kommer att leda till stigande offentliga underskott och skulder
Medlemsstaterna har reagerat kraftfullt med finanspolitiska åtgärder för att begränsa de ekonomiska skador som pandemin ger upphov till. ”Automatiska stabilisatorer”, exempelvis utbetalningar av socialförmåner som stärks genom diskretionära finanspolitiska åtgärder, kommer att leda till ökade utgifter. Som en följd av detta väntas det samlade underskottet i den offentliga sektorns finanser inom euroområdet och i EU stiga kraftigt från bara 0,6 % av BNP för 2019 till cirka 8,5 % för 2020, för att sedan falla tillbaka till cirka 3,5 % för 2021.
Efter den nedåtgående trend som rått sedan 2014 kommer den offentliga sektorns skuldkvot också att öka. I euroområdet väntas en ökning från 86 % för 2019 till 102,75 % för 2020 och därefter en nedgång igen till 98,75 % för 2021. I EU beräknas en ökning från 79,4 % för 2019 till cirka 95 % för 2020 och innan den sjunker igen till 92 % för 2021.
Exceptionellt hög osäkerhet och nedåtrisker
Vårprognosen är svår att ställa då osäkerheten är större än normalt. Den bygger på en hel rad antaganden om hur covid-19-pandemin och åtgärderna för att begränsa spridningen av den kommer att utveckla sig. Man utgår i prognosen från att nedstängningarna gradvis kommer att hävas från och med maj.
Osäkerheten som gäller för denna prognos är också exceptionellt hög, med en koncentration av nedåtrisker.
En allvarligare och mer långvarig pandemi än den som för närvarande förutses skulle kunna medföra en betydligt större BNP-minskning än vad som antas i grundscenariot i denna prognos. Utan en kraftfull och gemensam återhämtningsstrategi i rätt tid på EU-nivå riskerar krisen ge upphov till allvarliga snedvridningar på den inre marknaden och befästa ekonomiska, finansiella och sociala skillnader mellan euroområdets medlemsländer. Risken finns också att pandemin kan utlösa mer drastiska och permanenta förändringar i attityden mot globala värdekedjor och internationellt samarbete, vilket skulle hämma ekonomin i EU som är mycket öppen och sammankopplad. Pandemin skulle också kunna ge varaktiga men genom konkurser och långvariga skador på arbetsmarknaden.
Tillväxten skulle också kunna dämpas av risken att tullar införs när Storbritannien efter övergångsperioden träder ut ur EU – även om detta skulle drabba Storbritannien mer än EU.
Antagande av teknisk natur som rör Storbritannien
Eftersom den framtida relationen mellan EU och Storbritannien är oklar är prognoserna för 2021 helt och hållet baserade på ett tekniskt antagande om en oförändrad situation för handelsförbindelserna. Detta antagande görs endast för prognosändamål och innebär inga förväntningar eller förutsägelser vad gäller resultatet av förhandlingarna mellan EU och Storbritannien om de framtida förbindelserna.
Bakgrund
Denna prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden rörande växelkurser, räntor och råvarupriser med brytdatum den 23 april 2018. För alla andra inkommande uppgifter, t.ex. antaganden om regeringarnas politik, beaktas i denna prognos information som inkommit fram till och med den 22 april. Om det inte finns några tillförlitliga och tillräckligt detaljerade uttalanden om en politisk kursändring bygger beräkningarna på antagandet om en oförändrad politik.
EU-kommissionen offentliggör varje år två omfattande prognoser (vår och höst) och två interimsprognoser (vinter och sommar). Interimsprognoserna omfattar årlig och kvartalsvis BNP-utveckling, samt inflationstakt innevarande år och påföljande år för samtliga EU-länder och för euroområdet och EU totalt.
EU-kommissionens nästa ekonomiska prognos är den ekonomiska sommarprognosen 2020, som ska offentliggöras i juli 2020. Den kommer bara att gälla BNP-tillväxt och inflation. Nästa fullständiga prognos ska göras i november 2020.
Läs mer
Hela dokumentet: Ekonomisk vårprognos 2020
