Det finns stora brister i europeiska länders politik för att bekämpa skatteflykt. Tvärtom är politiken ofta en del av problemet. Det visar en ny rapport som granskar arton europeiska länders politik på skatteområdet med fokus på konsekvenserna för utvecklingsländer.
Rapporten Tax Games: the Race to the Bottom, Europe’s role in supporting an unjust global tax system 2017, som Diakonia varit med och tagit fram, betygsätter arton europeiska länders politik kopplat till företags och individers skatteflykt. Även EU-parlamentets och EU-kommissionens politik granskas. Helhetsbilden visar att regeringarna inte har den politik på plats som krävs för att stoppa de återkommande skatteflyktsskandalerna. Tvärtom visar rapporten hur europeiska länder gör det möjligt för företag att förflytta vinster till skatteparadis och områden med låg skatt.
– Europeiska regeringar har planer på att peka ut andra länder i en svart lista över skatteparadis. Men vår rapport visar att de behöver städa rent i eget hus och göra sig av med skadliga upplägg som gör skatteflykt och aggressiv skatteplanering möjlig, säger Penny Davies, policyrådgivare i skattefrågor på Diakonia.
Medborgares rätt till insyn och att utkräva ansvar
Rapporten tar upp flera brister i de initiativ till politiska lösningar som länderna tagit samt att politiken inte tar hänsyn till utvecklingsländers prioriteringar. Det handlar inte minst om medborgarnas rätt till insyn och därmed möjligheter att utkräva ansvar. Rapporten visar bland annat att:
- det finns motstånd bland regeringarna att inom EU enas om att multinationella företag ska öppet redovisa vilka vinster de gör och vilka skatter de betalar i varje land de är verksamma. En majoritet, tio av arton, är emot offentlig redovisning.
- hälften av de granskade länderna har olika typer av skadliga upplägg som kan användas av företag för att undvika att betala skatt.
- tolv av de arton länderna har skatteavtal med utvecklingsländer som kraftigt begränsar dessa länders möjligheter att beskatta multinationella företag.
– Skatteflyktsskandalerna visar att bristen på insyn är ett problem. Det är därför beklagligt att Sverige och så många andra europeiska länder inte arbetar för att multinationella företag ska öppet redovisa sina vinster och skatter. Medborgare, inte minst i utvecklingsländer som drabbas hårdast, har rätt att veta om företagen betalar den skatt de bör, säger Penny Davies.
Sverige får inte godkänt på tre av fem områden
Sverige är överlag bra på att stötta utvecklingsländers kapacitetsbyggnad på skatteområdet, men missar att analysera hur den egna politiken påverkar de som lever i fattigdom, enligt rapporten. Sverige får inte godkänt på tre av de fem områdena som ligger till grund för betygsättningen. Sverige ges rött ljus för
- sitt motstånd mot offentlig land-för-land-redovisning för multinationella företag
- sina skatteavtal med utvecklingsländer
- att inte ge stöd till utvecklingsländers förslag att upprättat ett forum inom FN kring skattefrågor för att möjliggöra deras deltagande på lika villkor.
– Sverige måste se över den egna politiken, inklusive sina skatteavtal med utvecklingsländer, för att försäkra sig om att politiken utgår från ett rättighets- och fattigdomsperspektiv, avslutar Georg Andrén, generalsekreterare på Diakonia.
