Det borde inte vara acceptabelt att så pass många bedöms på så pass olika sätt av olika lärare och får det svårare eller lättare att uppnå höga betyg beroende på skolan de går till eller deras klasskompisars prestationer. Enligt en mätning från Skolverket som offentliggjordes den femte februari 2019 förekommer det fortfarande skillnader i betygssättning och bedömning på olika skolor och gymnasium. Detta inträffar trots att problemet med betygssättningen och bedömningsskillnaderna påträffats och bevisats på olika sätt flera år tidigare. Enligt studien är Skolverket medveten om att bedömningen sker olika på olika skolor, där läraren då sätter betyg utifrån hur bra eleverna presterar i genomsnitt på just den skolan. Vad den slutsatsen innebär är att kraven för ett A blir hårdare på en skola eller ett gymnasium där eleverna i snitt presterar bra och
lägre där eleverna i snitt presterar sämre.
Ett betyg är inte bara något man får som kvitto på det man har presterat och de kunskaper och förmågor som är med en, utan det kan vara skillnaden mellan att bli antagen till ens förstahandsval och gå sin drömutbildning eller inte lyckas. Detta avgör en individs liv, och i sin tur framtid, vilket medför allvarliga konsekvenser för alla de individer som har blivit orättvist bedömda. Betygen måste vara objektiva och därför inte sättas av läraren som undervisar eleverna i ämnet. En objektiv bedömning kan göras genom att exempelvis skicka prov och inlämningar mellan olika skolor så att de bedöms och betygssätts av andra lärare än de lärare som eleverna har. Antingen det, eller så kan flera prov utfärdas av Skolverket
så att lärarna kan stämma av elevens kunskap genom hela kursen och ge betyget som de har presterat på Skolverkets prov. Att sätta betyg på eleven genom en hel kurs efter enbart
Skolverkets krav hade gjort bedömningen mer övervägande objektiv.
Dessutom uppstår ett annat problem med betygssättningen, nämligen att betygskraven är otydliga både för oss elever och för lärarna som ska bedöma oss. För ett E (i ett teoretiskt ämne) är kraven oftast att man ska kunna göra “enkla” framställningar av någonting och komma “med något exempel” som stödjer ens slutsatser. För ett C ska man kunna göra “välgrundade” framställningar av någonting, samtidigt som man ger “flera utförliga exempel”.
För ett A ska man kunna göra “mycket välgrundade” framställningar av någonting, och ge “ett par väl utförliga och nyanserade exempel”. Lärare är människor, och alla människor kan
påverkas av olika faktorer som sinnesstämning och bemötandet av eleven och låta det påverka deras analys av situationen. Om läraren avgör vad som är “bra” och vad som är “mycket bra”, kan lärarens bild av eleven väga in i bedömningen och vara det som bedöms istället. Detta i sin tur kan inte leda till ett sakligt betyg, eftersom elevens beteende och lärarens intryck av eleven avgör betyget de får.
Ett fall under 2016 bekräftade bedömningens otillförlitlighet. Enligt en artikel från Aftonbladet, “Lämnade in samma uppgift – fick tre olika betyg” hade tre elever lämnat in samma skoluppgift och fått D, C och B i betyg. Trots klagomål om orättvist betygssättande och uppmärksammande fall, verkar det som att Skolverket inte aktivt har gjort någonting för att förebygga dessa betygsskillnader, vilket bekräftas av deras nya rapport. Kravet för olika betyg beskrivs fortfarande med vaga ord som “grundläggande”, “väl” och “mycket väl”. Om det svenska skolsystemet ska ge alla elever en rättvis chans att ansöka till gymnasiet eller universitetet, bör betygssättningen eller bedömningen vara mer strukturerad och tydlig.
Ett rättvist system hade inte enbart kunnat hjälpa individer att avgöra till vilken grad de bemästrar olika förmågor, utan det hade också kunnat hjälpa dem att i tid analysera sina fel och brister och ge de en ärlig chans att aktivt kunna arbeta med dem i tid. Ett mer rättvist system hade också kunnat förhindra att elever väljer att hoppa av från gymnasiet eller högskolan, för att de med en ärlig betygssättning hade kunnat avgöra vilka kurser de hade kunnat klara av innan utbildningen hade påbörjats.
Vox Adolescentia
hello@infoexpress.se
