måndag, januari 30, 2023
Annons

Allt färre elever i grundskolan får särskilt stöd vid svårigheter

Sedan de stora utbildningsreformerna på 1990-talet har allt fler elever misslyckats i skolan. Ett skäl kan vara bristande och missriktade stödåtgärder. En studie från Göteborgs universitet visar att från 1990-talet och framåt är det successivt färre elever som får särskilt stöd och att stödet i allt högre utsträckning består i särskiljande åtgärder.

I en storskalig studie har forskare kartlagt hur det specialpedagogiska stödet har organiserats över fyra decennier; från 1970-talet då den första årskullen i urvalet började skolan, fram till 2020 då den yngsta gick ut grundskolan. I studien ingår cirka 65 000 elever i sju årskullar födda mellan 1967 och 2004.

Forskarna har följt två elevgrupper i varje årskull. Dels elever med så kallad mild intellektuell funktionsnedsättning (elever som på kognitiva test utformade inom ramen för forskningsprojektet fick IQ 70 vilket är gränsen för utredningar om placering i särskolan). Dels elever som enligt skolors inrapportering till SCB och forskningsprojektet har fått någon form av särskilt stöd någon gång under sin grundskoletid. Dessa elevgruppers skolprestationer har sedan jämförts med hur övriga elever har klarat grundskolans årskurs 9 under olika tidsperioder.

Kartläggningen visar ett tydligt skifte från mitten av 1990-talet.

– Under 1970-talet och fram till utbildningsreformerna i mitten av 1990-talet var det cirka 90 procent i gruppen elever med mild intellektuell funktionsnedsättning som hade någon form av stödåtgärder i grundskolan. Andelen minskar sedan successivt till 78 procent bland de som gick ut grundskolan 2020. Under samma period minskade andelen bland övriga elever med stödåtgärder, från 40 till 25 procent, säger Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Fler får särskiljande stöd
Från mitten av 1990-talet och framåt är det också en ökande andel elever som får olika särskiljande stödåtgärder, det vill säga att de under en längre tid får stöd i särskilda undervisningsgrupper eller har anpassad studiegång i stället för stöd inom ramen för den klass de vanligtvis tillhör. Trenden är problematisk eftersom tidigare forskning har visat på flera risker med mer eller mindre särskiljande stödåtgärder.

­– Elever i sådana grupper uttrycker ofta känslor av stigmatisering och utanförskap, låg motivation att lära och sämre självkänsla samt att inte ha vänner. Sådana faktorer påverkar skolprestationerna negativt. En annan risk är att särskiljande stödåtgärder tenderar att bli långvariga och att elever i stödåtgärder med enbart svagpresterande i gruppen ofta möts av låga förväntningar och får de mindre erfarna och kunniga lärare, säger Joanna Giota.

När dessa elevgruppers skolprestationer jämförts med övriga elevers framkommer att de elevgrupper som efter 1990-talet har fått det allt svårare att klara måluppfyllelsen i skolan är pojkar, elever från lågutbildade hem, samt gruppen elever med olika former av långvariga särskiljande åtgärder. Samtliga med inkluderande särskilt stöd tycks ha klarat sig bättre i skolan över hela 40-årsperioden.

Alarmerande att många misslyckas i skolan
Idag lämnar 14 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet och ungefär var fjärde 25-åring saknar slutbetyg från gymnasiet.

– Det är alarmerande att allt fler av de svagaste eleverna misslyckas i skolan. Dessa elevgrupper riskerar att hamna i arbetslöshet, psykisk ohälsa och utanförskap, säger Joanna Giota.  

– Det finns flera förklaringar till denna utveckling. De har att göra med förändringar i undervisningens kvalitet, det kriterierelaterade betygssystemet, brist på resurser och specialpedagogisk kompetens. Men otillräckliga eller missriktade stödinsatser är också en viktig faktor. Vår tidigare studie och andra kartläggningar visar att var femte elev får inte tillgång till stödåtgärder, trots att de av skolan har bedömts vara i behov av sådana.

Kontakt: Joanna Giota, professor i pedagogik, telefon: 031–786 21 24, e-post: joanna.giota@ped.gu.se

Fakta: Specialpedagogiskt stöd under 40 år
Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research. Artikeln heter “School achievement and changes in inclusive vs exclusive support over 50 years in Sweden regarding students with intellectual disabilities and special educational needs”.

De uppgifter som studien bygger på är insamlade inom ramen för den nationella infrastrukturen UGU (Uppföljning genom utvärdering) vid Göteborgs universitet. I UGU ingår representativa stickprov av elever från tio årskullar födda 1948 och framåt som följs genom utbildningssystemet till sysselsättning i vuxenlivet. Detta gör det möjligt att jämföra årskullar från olika tidsperioder.

Studien ingår i ett större forskningsprojekt om skolmisslyckanden: ”Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och prevention av skolmisslyckande”. Det finansieras av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur.

Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 – 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

- Annons -

Nyheter

-Annons-