En ny avhandling kan leda till att korta attacker av förmaksflimmer i framtiden kan upptäckas genom ett enkelt EKG. Förhoppningen är att spara vårdresurser och minska antalet strokes.
Omkring tre procent av landets vuxna drabbas av förmaksflimmer, vilket är en betydande riskfaktor för stroke. För 80-åringar är siffran över 15 procent. Därför är undersökningar av vem som har flimmer livsviktiga.
Förmaksflimmer är en heterogen sjukdom som varierar från patient till patient. LTH-forskaren Mikael Henrikssons avhandling i biomedicinsk teknik visar hur information om hjärtats elektriska aktivitet kan samlas in på ett tillförlitligt sätt med avancerad signalbehandling. Det ger en mer detaljerad uppfattning om vilken typ av flimmer patienten har jämfört med traditionellt EKG.
– Om du har en mycket kort flimmerattack kan inte traditionell EKG-analys detektera den. Dagens EKG-analys fungerar främst vid långa flimmerepisoder eftersom ett visst antal oregelbundna hjärtslag behövs för att fastställa att patienten lider av förmaksflimmer.
En EKG-inspelning från en individ med förmaksflimmer innehåller ofta flimmervågor som orsakas av den elektriska aktiviteten i förmaken. Mätningarna av dessa flimmervågor kan ge kliniskt intressant information men är förhållandevis små och därför känsliga för störningar.
Hur går det till? Mikael Henriksson har utvecklat ett ”signalkvalitetsindex”. Med den har han identifierat ett antal kriterier som utmärker korta flimmerattacker. Därigenom går det plötsligt att få syn på de svagare flimmerpulserna, i bruset från alla andra signaler.
– Det handlar framförallt om formen, amplituden och kvaliteten som tillsammans blir unika för de små flimmervågorna.
Genom att använda det här indexet skulle det kunna gå att detektera förmaksflimmer hos fler patienter och undvika falsklarm som orsakar lidande och höga kostnader för vården, enligt Mikael Henriksson.
Under en dygnsmätning av hjärtaktiviteten har signalen en högst skiftande kvalitet. Under vissa perioder störs flimmervågorna ut av muskler som ger brus och av elektroder som blivit rubbade. Därför blir analysen av ett 24-timmars EKG svårtolkad eller missvisande.
– Min forskning kretsar kring analys av små flimmervågor som är bruskänsliga och därför svåra att avläsa. Men genom en utvidgning av analysen kan även kortare episoder detekteras.
Mikael Henriksson poängterar att flimmervågornas låga signalstyrka gör dem mer bruskänsliga än vid analys av endast hjärtrytm. Just detta faktum söker han lösa med sin forskning.
– Signalkvalitetsanalys och analys av flimmeregenskaper, då signalkvalitet tas i beaktande är nog mitt största bidrag till forskningen, säger han.
Mikael Henriksson understryker att han ägnar sig åt grundforskning. Metoden är utvärderad för flera olika typer av EKG-inspelningar, och för flera olika ändamål. Men för att forskningsresultaten ska kunna appliceras på en vårdcentral måste hans sökmetod efter korta flimmerattacker införlivas i den mätningsapparatur som finns idag.
FAKTA FÖRMAKSFLIMMER
Hos friska patienter styrs impulserna för att öka eller minska pulsen av det autonoma nervsystemet. Under förmaksflimmer är det istället elektriskt kaos i förmaken som orsakar en oregelbunden hjärtrytm.
LÄNK TILL AVHANDLINGEN: https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/modelling-and-quali…
Källa: Lunds universitet
