Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. Vilka är det som strejkar? Det har forskare i tio europeiska länder undersökt och resultaten presenteras nu i en ny rapport. Den visar bland annat att de flesta demonstranter som deltog i Global Strike for Future i Stockholm redan innan demonstrationerna varit engagerade i klimatfrågan på olika sätt.
Den 15 mars i år organiserades Global Strike for Future – vad som tycks vara historiens hittills största globalt koordinerade ungdomsprotest, med närmare 2000 manifestationer i nästan 100 länder världen över.
För att undersöka vilka som deltar i dessa protester och vad de anser i klimatfrågan genomförde forskare i tio europeiska länder en samordnad enkätutdelning till deltagare i klimatprotester den 15 mars. I Sverige genomfördes undersökningar i Stockholm och Malmö. Utanför Sverige genomfördes undersökningar i Tyskland, Belgien, Italien, Schweiz, Polen och Österrike.
Nu presenteras några preliminära resultat från den enkätundersökning som genomfördes i Stockholm – som jämförs med undersökningarna i Malmö och andra europeiska länder.
– Våra resultat visar att elever i grundskola och gymnasium utgör den största gruppen av klimatstrejkarna, men samtidigt är det många vuxna som deltar i protesterna. Det är i huvudsak kvinnor som protesterar, berättar Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola, en av forskarna bakom rapporten.
Inspirerade av Greta Thunberg
Mer än var tredje skolelev som deltog i Global Strike for Future i Stockholm hade aldrig demonstrerat tidigare. Samtidigt hade en stor andel av eleverna verkat för en bättre miljö på andra sätt.
En stor majoritet av klimatstrejkarna menade att Greta Thunberg påverkade deras beslut att delta i Global Strike for Future mycket eller ganska mycket. I jämförelse med klimatstrejkarna i andra länder var de svenska deltagarna mest påverkade.
– Det jag tyckte var mest intressant var att även vuxna demonstranter i så hög grad sade sig vara inspirerade och påverkade av Gretas skolstrejk, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som också medverkat i undersökningen.
– Som statsvetare är jag annars klart bekymrad över den väldigt låga tilltro i stort sett alla som deltog i undersökningen uppvisade, vad det gäller att politikerna kan ta hand om och lösa klimatfrågan.
Problematiskt ur demokratisk synvinkel
Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, håller med om att det är bekymmersamt.
– En stor del av protestdeltagarna instämmer mycket eller ganska mycket i att ”Regeringen måste agera utifrån vad klimatforskarna säger, även om majoriteten av medborgarna är emot.” Det visar att demonstranterna verkar lita på forskningsresultat. Beredvilligheten att bortse från en eventuell folkmajoritet kan dock vara problematisk ur demokratisk synvinkel.
I rapporten finns även data för utbildningsnivå, organisationsmedlemskap, informationskanaler, partisympatier och klimatstrejkarnas syn på hur klimatförändringarna bör stoppas.
– En stor andel av aktivisterna gör redan idag många klimatvänliga val (har till exempel ändrat dieten eller minskat konsumtionen av miljö-, etiska eller politiska skäl). Det är viktigt mot bakgrund av kommentarer som säger att skolbarn borde vara i skolan och lära sig hur man räddar klimatet istället, säger Katrin Uba.
Läs mer
Rapporten Global Strike for Future Stockholm 15 mars 2019
Fakta
Medverkande forskare i undersökningen av Global Strike for Future i Stockholm:
Mattias Wahlström, docent i sociologi, Göteborgs universitet
Magnus Wennerhag, professor i sociologi, Södertörns högskola
Per Adman, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet
Joost de Moor, postdoktorn i statsvetenskap, Stockholms universitet
Katrin Uba, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet
Annica Hulth
