Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar.
– Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill minska risken att drabbas av översvämningar eller torka uppfattas som irrationella. Men detta synsätt förbiser att klimatanpassning sällan är en enkel eller neutral process. Mot bakgrund av andra historiska och sociala orättvisor är det förändrade klimatet bara är en av många risker folk står inför, säger Ebba Brink, postdoktor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS.
Ebba Brink har tillsammans med forskarna Ana Maria Vargas Falla och Emily Boyd undersökt människors motstånd mot klimatanpassningar i 56 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009 och 2019. Studien identifierar olika sorters motstånd; från det högljudda och organiserade som exempelvis öppna protester och rättsprocesser, till det vardagliga och tysta, som att kringgå lagen eller förlöjliga anpassningsåtgärder.
Motstånd i landsbygdssamhällen, mot omlokalisering och infrastruktur
De flesta artiklarna i kartläggningen fokuserade på landsbygdssamhällen. I Moçambique, Tanzania, Spanien och USA motsatte sig människor exempelvis omlokalisering, införandet av nya, torktåliga grödor eller andra förändringar i sättet att försörja sig som ålagts av regeringar för att rusta mot torka och översvämningar. I informella bosättningar i städer i Afrika, Latinamerika och Asien protesterade invånare mot klimatmotiverade vräkningar från flodslätter eller kustområden, och flyttade i tysthet tillbaka till sina hem efter att ha blivit omlokaliserade. Boende på öar i Stilla havet som hotas av havshöjning gjorde motstånd mot policybegrepp som ”klimatflyktingar” och ”sjunkande öar”. Man ansåg att begreppen var ett sätt att förminska problemen och att de flyttade fokus från de aktörer som har bidragit till klimatförändringarna. I andra fall, i Mexiko, Peru och i Sverige, gjorde folk, ofta medelklassen, motstånd genom att protestera mot infrastruktur och lagar som syftade till att skydda deras samhällen från översvämningar och andra klimateffekter.
– Vår studie visar att motstånd förekommer globalt och tar sig många former. Det kan vara ett legitimt sätt för människor att uttrycka sitt missnöje eller söka upprättelse när planerare eller politiker ignorerar att åtgärder kan ha negativa bieffekter. Tysta former av motstånd är vanligare för de utan makt och pengar, som exempelvis de bönder som valde att bara använda klimattåliga grödor på vissa delar av sin mark i Tanzania, säger professor Emily Boyd, föreståndare för LUCSUS.
Klimatanpassning ignorerar sociala och historiska sammanhang
Vad som motiverar dessa motståndshandlingar är, enligt forskarna, ofta bristande politisk representation, och att institutioner och regeringar misslyckats med att ta itu med de faktorer som ligger bakom människors sårbarhet för klimateffekter. Många åtgärder ignorerar sociala och historiska sammanhang, som förtryck och kolonialisering, vilket kan påverka människors vilja att lämna sina hem eller förändra sitt sätt att leva. I strid med forskningen implementeras alltför många initiativ med en uppifrån-och-ner-ansats som har som mål att skydda befintliga ekonomiska intressen.
Även motstånd mot projekt utformade i samråd med lokala grupper
Överraskande nog fann studien också motstånd mot klimatanpassningsprojekt som ämnade utforma lösningar tillsammans med lokala grupper och samhällen. Detta kunde bero på att deltagarna inte höll med om anpassningens inriktning (till exempel att byta matgrödor, arbeta gratis eller främja kvinnors ekonomiska frigörelse) eller att de fann att deltagandeprocessen i sig inte gick rätt till. I sådana fall, där lokala eliter ’kapade’ samverkansprocesser och uteslöt mer marginaliserade röster, visade människor sitt tysta motstånd genom att baktala projektet, hoppa av, eller oinbjudna delta i möten.
Att utforska motstånd kan bidra med viktiga perspektiv
Att reflektera kring varför människor gör motstånd kan bidra med viktiga perspektiv enligt forskarna. Det blottar sårbarheter och maktstrukturer som kan påverka effekterna av olika klimatanpassningsåtgärder. Men det visar också att människor inte bara är offer utan att även de sårbara har en politisk vilja.
– Vi står inför en enorm utmaning. Vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat men bör göra det genom att ge människor en röst och politiskt deltagande. Det omfattar att ta itu med fattigdom, bostadsbrist, matosäkerhet och ojämlikhet. Om vi inte hanterar dessa risker, kommer vi att misslyckas med att klimatanpassa på ett rättvist sätt, säger Ana Maria Vargas Falla, gästforskare vid LUCSUS.
Källa: Lunds universitet
Global kartläggning av motstånd mot klimatanpassning | Lunds universitet
