I framtiden kan lokalt skördade byggmaterial bidra till att bygga fastigheter med betydligt lägre miljöpåverkan än i dag. I ett nytt projekt undersöks möjligheterna för ett cirkulärt fasadsystem som byggs med material som hampa, träfiber och fårull.
Den svenska byggsektorn står idag för 50 procent av användningen av råvaror och 35 procent av avfallsproduktionen. Dessutom är sektorn beroende av importerat material som ofta innebär långa transporter, stora utsläpp och sårbarhet när det gäller tillverkning och distribution.
– Byggbranschen är på ett sätt konservativ och använder samma material som den alltid har gjort. Samtidigt är många byggbolag aktiva när det gäller att hitta nya sätt att bygga mer hållbart. Vi vill titta på möjligheterna att hitta nya lokala och cirkulära biobaserade byggmaterial, säger Jouri Kanters, lektor vid Avdelningen för energi och byggnadsdesign.
Cirkulärt och lokalt
Tillsammans med forskarkollegan Paulien Strandberg har han fått anslag från Energimyndigheten för att försöka ta fram ett cirkulärt fasadsystem som består av material som skördas lokalt, som kan byggas upp och tas ner på ett enkelt sätt och som har låg miljöpåverkan. Materialen ska komma från lantbruk och hav eller från restmaterial som finns tillgängliga lokalt.
– I Skåne produceras till exempel mycket halm, totalt fyra miljoner kubikmeter varje år, och det blir mycket över. Material som används till byggnation ska inte konkurrera med matproduktionen, säger Jouri Kanters.
I första steget tittar forskarna främst på vad som finns tillgängligt i södra Sverige. Andra material som skulle kunna vara aktuella är exempelvis lin, fårull, cellulosa-, hampa- och träfiber.
Det är många faktorer att ta hänsyn till, förutom den låga miljöpåverkan måste byggmaterialen vara ekonomiskt möjliga att bygga med samt givetvis uppfylla
alla krav på isoleringsförmåga, brandsäkerhet och andra regler som finns inom byggbranschen.
Klimatdeklaration krävs
Sedan 1 januari 2022 ska alla större byggnader göra en klimatdeklaration där man anger fastighetens miljöpåverkan under hela vägen från att råmaterialet produceras till att huset är inflyttningsklart.
– Från 2027 kommer det att finnas en maxgräns för hur stor miljöpåverkan får vara, och därför tror vi att de lokala materialen kan vara intressanta för branschen, säger
Jouri Kanters.
Projektets mål är att bidra till att resurser kan besparas i hela kedjan, från byggmaterial till transporter och utsläpp, och till en cirkulär syn där byggbolagen även räknar in hur materialen kan återanvändas den dag fastigheten rivs.
– Genom att använda biobaserade restflöden från lantbruket kan också andra aspekter gynnas, som biologisk mångfald, minskad kemikalieanvändning och minskade utsläpp, säger Jouri Kanters.
Fakta: Förstudie för ett fullständigt cirkulärt fasadsystem för lokalskördade byggmaterial
I projektet ”Förstudie för ett fullständigt cirkulärt fasadsystem för lokalskördade byggmaterial, LO-CI”, finansierat av innovationsprogrammet RE:Source, ingår att tala med såväl bönder som byggbransch om vilka möjligheter som finns för ett sådant fasadsystem och att ta fram prototyper i olika materialkombinationer för att undersöka deras funktion och miljöpåverkan.
Källa: Lunds universitet-Av Jonas Andersson
Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: https://www.lu.se/artikel/framtidens-fasader-kan-besta-av-skanska-rester
