De viktigaste resultaten
EU:s ledare enades om ett återhämtningspaket och budgeten för 2021–2027 som ska hjälpa EU med återuppbyggnaden efter pandemin och stödja investeringar i den gröna och digitala omställningen.
Vi har nått en uppgörelse om återhämtningspaketet och EU:s budget. Det var naturligtvis svåra förhandlingar i en mycket svår tid för alla i Europa. Ett maratonlopp som slutade med framgång för alla 27 medlemsländer, men särskilt för EU:s invånare. Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu.Charles Michel vid presskonferensen efter Europeiska rådets möte
De socioekonomiska effekterna av coronakrisen kräver gemensamma och innovativa åtgärder på EU-nivå för att stödja återhämtningen och resiliensen i medlemsländernas ekonomier.
För att uppnå önskat resultat och vara hållbart bör återhämtningsåtgärderna kopplas till den vedertagna fleråriga budgetram som format EU:s budgetpolitik sedan 1988 och som ger ett långsiktigt perspektiv.
EU-ländernas ledare har kommit överens om ett omfattande paket på 1 824,3 miljarder euro som kombinerar den fleråriga budgetramen med en extraordinär återhämtningsinsats inom ramen för instrumentet Next Generation EU.
EU:s långtidsbudget
Den nya fleråriga budgetramen omfattar de sju åren 2021–2027. Den fleråriga budgetramen, som förstärks av Next Generation EU, blir också det främsta instrumentet för genomförandet av återhämtningspaketet för att hantera coronapandemins socioekonomiska konsekvenser.
Den fleråriga budgetramens storlek – 1 074,3 miljarder euro – gör att EU kan uppfylla sina långsiktiga mål och bevara återhämtningsplanens fulla kapacitet. Detta förslag bygger till stor del på förslaget från Charles Michel i februari, som var resultatet av två års diskussioner mellan medlemsländerna.
Följande utgiftsområden ingår i den fleråriga budgetramen:
- inre marknaden, innovation och digitalisering
- sammanhållning, resiliens och värden
- naturresurser och miljö
- migration och gränsförvaltning
- säkerhet och försvar
- grannländer och omvärlden
- europeisk offentlig förvaltning
Rabatter
Schablondrabatter på det årliga BNI-baserade bidraget kommer att bibehållas för Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige.
EU:s återhämtningsfond
Genom Next Generation EU kommer återhämtningsfonden att förse unionen med de medel som krävs för att ta klara de utmaningar som coronapandemin innebär. Enligt avtalet kommer kommissionen att kunna låna upp till 750 miljarder euro på marknaderna. Dessa medel får användas för back-to-back-lån och för utgifter som kanaliseras genom program inom den fleråriga budgetramen. Kapital som anskaffats på finansmarknaderna ska återbetalas senast 2058.
De belopp som finns tillgängliga inom ramen för Next Generation EU kommer att anslås till sju individuella program:
Faciliteten för återhämtning och resiliens, ReactEU, Horisont Europa, InvestEU, landsbygdsutveckling, Fonden för en rättvis omställning och RescEU.
Lån och bidrag
390 miljarder euro från paketet kommer att fördelas i form av bidrag till medlemsländerna och 360 miljarder euro i lån.
Anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens
Genom planen säkerställs att pengarna går till de länder och sektorer som har drabbats hårdast av krisen: 70 % av bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att anslås under 2021 och 2022, och 30 % kommer att anslås under 2023.
Anslagen från faciliteten för återhämtning och resiliens under 2021–2022 kommer att fastställas i enlighet med kommissionens fördelningskriterier, med hänsyn till medlemsländernas respektive levnadsstandard, storlek och arbetslöshet.
För 2023 års anslag kommer arbetslöshetskriteriet att ersättas av minskningen av BNP under 2020 och 2021.
Styrning och villkor
I enlighet med principerna om god förvaltning kommer medlemsländerna att utarbeta nationella återhämtnings- och resiliensplaner för åren 2021–2023. Dessa måste vara förenliga med de landsspecifika rekommendationerna och bidra till en grön och digital omställning. Mer specifikt krävs det planer för att främja tillväxt och sysselsättning och stärka EU-ländernas ”ekonomiska och sociala resiliens”. Planerna ska ses över under 2022. Bedömningen av dessa planer ska godkännas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.
Utbetalningen av bidrag ska ske först om de överenskomna delmål och mål som anges i återhämtnings- och resiliensplanerna har uppnåtts.
Om en eller flera medlemsländer i undantagsfall anser att det föreligger allvarliga avvikelser från ett tillfredsställande uppnående av relevanta delmål och mål får de begära att Europeiska rådets ordförande hänskjuter frågan till nästa möte i Europeiska rådet.
Klimatåtgärder
30 % av de totala utgifterna från den fleråriga budgetramen och Next Generation EU ska inriktas på klimatrelaterade projekt. Utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen och Next Generation EU ska vara förenliga med EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050, EU:s klimatmål för 2030 och Parisavtalet.
Rättsstatsprincipen
Unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget. Europeiska rådet framhåller även vikten av att rättsstatsprincipen respekteras. Mot bakgrund av detta kommer en villkorlighetsordning att inrättas för att skydda budgeten och Next Generation EU.
Egna medel
EU-ländernas ledare enades om att förse EU med nya medel för att betala tillbaka de medel som tagits fram inom ramen för Next Generation EU. Man enades om en ny plastavgift som ska införas under 2021. Samma år förväntas kommissionen lägga fram ett förslag om en åtgärd för koldioxidjustering och en digital skatt, som båda kommer att införas i slutet av 2022.
Kommissionen uppmanas att därefter återkomma med ett reviderat förslag om EU:s utsläppshandelssystem, som eventuellt kommer att utvidgas till att omfatta luftfarts- och sjöfartssektorerna. Andra nya resurser, t.ex. en skatt på finansiella transaktioner, kan också komma på tal. Intäkterna från de nya egna medel som införs efter 2021 kommer att användas för förtidsbetalning av lån inom ramen för Next Generation EU.
En brexitreserv på 5 miljarder euro ska inrättas för att stödja de medlemsländer och ekonomiska sektorer som drabbats hårdast av brexit.
Bakgrund
Den 10 juli presenterade Europeiska rådets ordförande Charles Michel sitt förslag till den fleråriga budgetramen och återhämtningspaketet.
”Målen för återhämtningen kan sammanfattas med tre ord: konvergens, resiliens och omvandling. Rent konkret innebär detta att vi ska reparera den skada som covid-19 orsakat, reformera våra ekonomier och omforma våra samhällen”, sade han.
Efter bilaterala diskussioner med EU-ländernas ledare identifierade Charles Michel sex byggstenar i en eventuell överenskommelse.
Den 19 juni diskuterade EU-ländernas ledare, via videokonferens, förslaget om en ny återhämtningsplan och till en ny flerårig budgetram för perioden 2021–2027 som EU-kommissionen lade fram den 27 maj 2020.
Efter mötet inledde Charles Michel politiska förhandlingar med EU-ländernas ledare.
Den 23 april 2020 beslutade Europeiska rådet att börja utarbeta en återhämtningsfond som svar på covid-19-krisen. EU-kommissionen fick i uppdrag att snarast lägga fram ett förslag och dessutom klargöra kopplingen mellan fonden och EU:s långtidsbudget.
