Ungdomar som får högre resultat på högskoleprovet läser oftare på högskolan och väljer inriktningar som är svårare att komma in på. Barn till högskoleutbildade föräldrar förändrar framför allt var och vad de läser, medan ett högre provresultat ökar chanserna att överhuvudtaget läsa på högskolan för barn till lågutbildade föräldrar, visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Antalet platser på högskolan är begränsat och urvalet baseras på gymnasiebetyg eller resultat från högskoleprovet. Ungdomar som får ett högre resultat på högskoleprovet har större valmöjligheter, eftersom de kan komma in på fler utbildningar. Det medför att de oftare läser på högskolan och väljer populära inriktningar och lärosäten, såsom läkar- och juristprogrammen samt universitet med högt söktryck.
Familjebakgrunden påverkar utbildningsvalen
Hur ungdomar reagerar på ett högre provresultat beror på familjebakgrunden. Barn till högutbildade föräldrar läser vidare i lika stor utsträckning men läser oftare populära inriktningar. För barn från studieovana hem ökar ett bra resultat på högskoleprovet sannolikheten att överhuvudtaget gå på högskolan. Val av inriktning och lärosäte förändras inte lika mycket.
– Det förvånande oss att ungdomar med lågutbildade föräldrar valde utbildningar som de skulle ha kommit in på oavsett om de fått ett högre provresultat eller inte. De valde inte vad vi skulle kalla prestigeutbildningar eller populära universitetsorter i större utsträckning.
Det säger Björn Öckert, forskare på IFAU och adjungerad professor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, som är en av författarna till rapporten.
– Ett bättre resultat på högskoleprovet kanske ger de här ungdomarna en extra knuff att anstränga sig för att ta reda på vilka utbildningsinriktningar som finns och hur väl de motsvarar deras önskemål. Det ökar deras sannolikhet att läsa på högskolan, även om de i slutändan väljer utbildningar som de skulle ha kommit in på i vilket fall som helst, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som är en annan av författarna.
– En annan tänkbar förklaring kan vara att ett högre provresultat förbättrar självförtroendet för framförallt ungdomar från studieovana hem, fortsätter han.
Större chans att ta examen
Större valmöjligheter påverkar utbildningsdeltagandet också på längre sikt, och de med ett bättre resultat på högskoleprovet har större chans att ta examen från högskolan inom 12 år.
Rapporten visar också att ungdomar med högutbildade föräldrar oftare skriver högskoleprovet än andra grupper. Dessutom klarar pojkar provet betydligt bättre än flickor, speciellt om man också beaktar att flickor oftare har högre betyg.
Av Annica Hulth. Källa: Uppsala universitet
