Hallå där… Susanne Olofsdotter, psykolog och forskare vid Centrum för klinisk forskning Västerås, som efterlyser bättre verktyg för att upptäcka och behandla ångest hos barn och unga.
Hur utbredd är ångestproblematik i unga år?
– Det är den vanligast förekommande psykiska problematiken bland tonåringar. Fler än trettio procent befinner sig på en nivå som förutsätter professionellt stöd. Dessvärre upptäcker barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, relativt få av de drabbade. Det innebär att en majoritet av de som behöver behandling inte får det, vilket med tiden kan få svåra konsekvenser.
Vilka risker finns om ångest förblir obehandlad?
– Det kan orsaka stort lidande redan under uppväxten. Till exempel genom en ovilja att vara i fokus, vilket kan medföra att man inte presterar sitt bästa i skolan eller uppfattas som svårtillgänglig i umgänge med andra barn. Ofta följs det av både psykisk och fysisk ohälsa i form av depression och värk. I många fall eskalerar symtomen och tillhörande funktionsnedsättningar med åren.
Hur kan vården bli bättre på att upptäcka ångest bland unga?
– Framför allt behöver BUP få tillgång till nya och bättre utredningsmetoder. Många som lider av ångest vänder sig till psykiatrin för annan problematik, och tyvärr är dagens bedömningsinstrument ofta för snävt utformade för att identifiera mer än exakt det som undersöks. En studie vid BUP Västmanland visade att bara två av tio fall av ångest upptäcktes bland patienter som sökte vård för annan orsak, men hela nio fall av tio identifierades då de fyllde i ett frågeformulär med specifikt fokus på just ångest.
Vad kan vi närstående göra?
– Vi kan bli bättre på att uppmärksamma de signaler vi iakttar, även om många unga försöker dölja sina problem. Som förälder eller lärare är det också svårt att bedöma när det är dags att söka hjälp. Oro och blygsel är ju delar av personligheten som man kan hoppas ska avta med åren, men det är oerhört viktigt att våga närma sig ämnet och att tala om det.
Vilka kunskapsluckor kring ångest är mest akuta att fylla?
– Vid Centrum för klinisk forskning Västerås följer vi sedan 2009 ett antal ungdomar i Västmanland. En del av dessa har haft kontakt med BUP under uppväxten, andra inte. Nu närmar de sig tidig vuxenålder vilket ger oss möjlighet att kartlägga bland annat i vilken omfattning ångest följer med upp i åldrarna, liksom vilken effekt olika behandlingar ger. Det är viktiga aspekter som vi tidigare inte studerat i Sverige.
Mer information ”Arv och miljö” – Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland”
Källa: Uppsala universitet
