Plattformsekonomin medför fördelar men också risker. Läs mer om vilka frågor EU vill lösa med nya lagar och de lösningar som föreslås av parlamentsledamöterna.
De senaste 20 åren har präglats av stor utveckling inom den digitala världen – framväxten av ny teknik, företag, nya sätt att arbeta, shoppa, boka boende eller till och med beställa mat och transport. Direktivet om e-handel, som är en hörnsten i den inre digitala marknaden antogs 2000, när plattformar som Amazon, Google, Booking.com precis stod i startgroparna och Facebook, Airbnb och Instagram inte ens existerade.
EU-lagstiftning behöver anpassas till vår uppkopplade tillvaro och det är också därför EU nu arbetar med en ny lagstiftning, Digital Services Act, som fastställer nya riktlinjer för det nya landskapet på nätet, inklusive online-plattformar, för att säkerställa en bättre och säkrare digital miljö för användare och företag i hela EU.
Den ekonomiska betydelsen av plattformsekonomin
En av de viktigaste utvecklingarna de senaste 20 åren är framväxten av online-plattformar. Det omfattar marknadsplatser online, sociala medier, appar och prisjämförelsesajter såväl som sökmotorer. Något som vi har svårt att föreställa oss att vara utan idag.
Genom att underlätta gränsöverskridande handel inom och utanför EU har plattformarna medfört enorm nytta för konsumenterna och öppnat nya möjligheter för europeiska företag och aktörer. Enligt EU-kommissionen säljer idag redan över en miljon EU-företag varor och tjänster via onlineplattformar och mer än 50 procent av små och medelstora företag som säljer via marknadsplatser på nätet säljer sina varor och tjänster över gränserna.
EU vill reglera och säkra online plattformarna
Nya möjligheter medför också nya risker, europeiska konsumenter har blivit utsatta för olagliga varor och aktiviteter samtidigt som nya online-företag har problem med att komma in på en marknad som domineras av stora plattformar. Att sammankoppla många företag med många konsumenter genom sina tjänster och deras tillgång till stora mängder data, ger stora plattformar fördelen att kontrollera och sätta standarder för viktiga områden i den digitala ekonomin. EU vill återta initiativet för att utforma dessa områden på EU-nivå och fastställa standarder för resten av världen.
Hur vill parlamentsledamöterna tackla problemen?
Medlemmar i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd redogjorde sina prioriteringar för vad Digital Services Act bör innehålla för att förbättra hur den inre marknaden fungerar.
- Det ska gälla alla EU-företag, företag som etablerats någon annanstans men som säljer till europeiska konsumenter och till alla digitala tjänster, inte bara online-plattformar.
- Konsumenterna ska känna sig lika säkra när de handlar på nätet som i traditionella butiker – vad som är olagligt offline ska också betraktas som olagligt online och plattformar ska öka sina ansträngningar för att ta itu med handlare som säljer falska eller osäkra produkter
- Införa en ”känn din företagskund”-regel som kräver att plattformar kontrollerar och stoppar opålitliga företag som använder deras tjänster för att sälja osäkra produkter eller till att sprida vilseledande information.
- Konsumenter ska ha rätten att informeras om en tjänst använder sig av artificiell intelligens och få mer kontroll och rätten att välja bort reklam, samtidigt som den riktade reklamen regleras bättre.
- Digital Services Act ska göra det lättare för nya företag att komma in på marknaden genom att ta itu med monopolsituationen som skapats av stora digitala aktörer som för närvarande sätter regler för sina användare och konkurrenter. Reglerna som tillämpas efter att förordningen antagits, ska hindra att stora plattformar kontrollerar marknadstillträdet.
- Reglerna ska ge en tydlighet och vägledning om hur olagligt och skadligt innehåll online ska hanteras.
Bakgrund och nästa steg
I januari tillkännagav EU-kommissionen planer på att lägga fram den nya lagstiftningen för digitala tjänster, Digital Services Act, under fjärde kvartalet i år för att skapa ett ”Europa som är rustat den digitala tidsåldern”. Tre parlamentsutskott (inremarknadsutskottet, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor) har förberett betänkanden med rekommendationer till kommissionen gällande Digital Services Act. Betänkandena kommer att debatteras och sedan gå till omröstning i parlamentet under plenarsammanträdet 17-22 oktober.
