Under de senaste åren har fler länder infört obligatorisk värnplikt, däribland Sverige. På nyheter överallt hör man om nya statistiska undersökningar, statistik som visar att de flesta är för detta. Man blir bemött med en positiv, och enbart positiv, inställning till fördelarna med att gå med i armén; att man lär sig samarbeta, att man träffar nya människor, att man man lär sig viktiga förmågor som är kvar hos en för livet..
Men något inom mig känns ängsligt och fruktansvärt. Nämligen att ingen verkar förstå hur farligt detta kan vara vara, inte bara för två nationer som råkar konfronteras, utan för hela världen.
Militärism och nationalism går hand i hand. Man kan helt enkelt inte ha det ena utan det andra, för att vad är ett land utan styrka att visa upp för andra Det här är allt en katastrof behöver – folk som är så övertygade om vad som är “rätt” att de springer ut på slagfältet för att offra sina liv. Problemet är att man efter obligatorisk militärträning inte längre har en grupp vanliga människor som försöker sköta sina liv som vanligt, utan att man då får en grupp indoktrinerade maskiner, som inte längre har en egen vilja utan har programmerats till att känna “landets vilja och folkets bästa”. Inte nog med att de är övertygade om att de står för den moraliska godheten, de är också övertygade om att de på något sätt är överlägsna i förhållande till den andra gruppen de ska strida emot, vilket bör tas på större allvar då överlägsenhet brukar hänga ihop med en brist på empati. Man kan se detta på hur vi behandlar insekter. Vi står ju över insekterna, därför tror vi oss ha rätt att trampa på myror, döda spindlar, m.m., även fastän de inte har gjort oss något. Man kan ju inte ens föreställa sig vad detta kan leda till hos ett gäng beväpnade idioter med den fulla övertygelsen om att de har rätt, medan de på andra sidan av konfrontationen tänker på samma sätt.
Jag personligen skulle aldrig vilja offra mitt liv för Sverige, eller för något annat land. Jag tror inte att konflikter går att lösa genom att man tar fram en nyare, starkare, bättre flotta, eller tillverkar bättre stridsflygplan; det är idioti. Det hade varit mycket effektivare att ignorera hets och fokusera på utbildningen inom landet, för att det är just utbildningsnivån som avgör hur stabilt läget är i landet på längre sikt. Vapen gör inte saken bättre. Men att fokusera på att få fram en ny generation av forskare, läkare, lärare och ingenjörer ändrar och formar ett helt samhälle och leder till en positiv utveckling i landet. Att tvinga unga till att strida ändrar inte ekonomin i landet. Att bygga upp en starkare flotta gör ingen skillnad när det kommer till att förbättra handeln mellan olika länder. Varför fortsätta med samma medeltida process, som säkert kommer att falla samman och misslyckas ännu en gång? Räcker det inte med två världskrig? Förstår inte folk hur farligt det kan bli?
Men om ett land attackerar, vad ska man göra då? Såklart måste man försöka få de flesta till att inse farorna med att investera i ett militärt styre och tragedin i att tvinga individer till att dö för landet. Man måste ha ett globalt samförstånd som skulle vilja få fler till att implementera ett bättre skolsystem och satsa på forskning som kan hjälpa hela världen istället för att bränna pengar på vapen. Jag såg ett klipp om vad NASA hade kunnat göra om USA:s budget som går till militären hade gått åt NASA i stället, och jag grät. Jag grät tårar över forskning som hade kunnat förändra våra framtida förutsättningar, och tänkte oundvikligt på alla problem som hade kunnat lösas och alla framtida möjligheter vi hade kunnat säkerställa för framtida generationer. Vi hade kunnat vara en multiplanetära varelser och ha kolonier på Mars nu, om inte pengar hade gått åt patriotism och vapen.
Jag tycker inte om våld, och jag vill inte strida. Det finns flera som är precis som mig. Men valet är inte vårt, valet är politikernas, som vill fortsätta med samma nonsens som är dömd till att bli ett misslyckande.