Om du hör åska, gå inte utomhus. Det är åskforskaren Vernon Coorays viktigaste tips. Det är ovanligt att någon dör av ett blixtnedslag i Sverige men så här års finns det anledning att vara försiktig. Vid Uppsala universitet pågår forskning både om hur man kan skydda sig mot blixten och om åskans fysik.
I Sverige är det vanligare med åskväder under sommaren. Det beror på att åskmolnen behöver stark värme på marknivå så att luften stiger upp högt och skapar tjocka moln. Dessa moln skapar i sin tur blixtar.
– Ju tjockare molnet är, desto fler blixtar. För att skapa blixtar behövs det värme men det behövs också fukt i luften. Det är därför vi har åskväder när olika delar av Sverige börjar värmas upp och fler åskväder i södra Sverige än i norr, säger Vernon Cooray.
Han är professor i elektricitetslära och har forskat om åska och blixtar i 40 år. Han och kollegorna har ett standardråd när det handlar om hur man skyddar sig mot åska:
– Om du hör åska, gå inte utomhus. Det är det bästa sättet att skydda sig mot blixtnedslag. Vanligtvis är risken för att någon dödas av blixten väldigt låg i Sverige, säger Vernon Cooray.
– Det beror både på att det inte är så vanligt med åskväder och att människor är medvetna om faran med åskväder. De flesta är försiktiga.
Fem eller sex möter blixten varje år
Det är alltså väldigt ovanligt att träffas av blixten i Sverige, men varje år är det 5–6 personer som möter blixten på något sätt. Det kan vara att de är nära ett blixtnedslag, till exempel om blixten slår ned i ett träd och de träffas av en del av blixten som går igenom trädet.
– Vanligtvis dör de inte, men de kan i värsta fall bli medvetslösa. De hamnar i chock och minns kanske inte vad som hände. Om du drabbas av ett direkt blixtnedslag, till exempel genom huvudet, är risken väldigt hög att du dör. Men för det mesta blir vi bara ”rivna” av blixten, säger Vernon Cooray.
De flesta byggnader, till exempel stora lägenhetskomplex, är byggda av betong med armering av metall. Så stannar man inomhus i ett sådant hus är det som att stanna inuti en bur.
– En bur av metall är det bästa skyddet mot blixtar. Om du till exempel sitter i en bil som är gjord helt av metall är det säkert, men tänk på att nuförtiden är vissa bilar också gjorda av plast.
Risk för brand utan åskskydd
Bor man i en villa finns det en risk att det börjar brinna, om man inte har åskskydd. Den vanligaste orsaken är att blixten kommer in i elsystemet och bränner ned kablar så att det börjar brinna i huset.
– De vanligaste skadorna som orsakas av blixtar beror på bränder. Men sannolikheten för blixtnedslag är väldigt låg, så de flesta har inget åskskydd. Inte jag heller, jag hoppas på det bästa, säger Vernon Cooray med ett skratt.
Sedan 1930 har det pågått forskning om åska och blixtar vid Uppsala universitet och än idag är det mycket man inte vet om väderfenomenet. En forskningsinriktning är hur man skyddar sig mot åska. Det handlar om att kunna förutse var blixten kommer att träffa om man ställer upp olika strukturer bredvid varandra men också hur man skyddar elektriska kraftsystem mot blixtens skadeverkningar.
Hur startar en blixt?
Den andra forskningsinriktningen är åskans fysik. Vad är det som händer när det uppstår blixtar och vad är effekterna?
– Vi vet fortfarande inte hur blixten startar inuti åskmolnet. I vårt högspänningslaboratorium kan vi använda en metallelektrod och tillsätta väldigt hög spänning i elektroden och skapa en mini-blixt. Men vi vet fortfarande inte hur den höga spänningen uppstår i molnet, säger Vernon Cooray.
Det finns två olika teorier. Den ena är att spänningen uppstår när vattendroppar kolliderar med iskristaller, en annan är att det är en effekt av kosmisk strålning.
Förutom experiment i det egna högspänningslaboratoriet använder Uppsalaforskarna en forskningsanläggning i Schweiz. Det är ett 100 meter högt torn, beläget i bergen på 2 500 meters höjd, som träffas av blixten ungefär 100 gånger per år.
– Vi har skickat dit vår utrustning för att mäta röntgen- och gammastrålar som genereras av blixten. I kombination med de schweiziska forskarnas utrustning för att se vad som händer inuti åskmolnet får vi en god bild av hur blixtar startar.
Nya instrument ger nya frågor
En annan viktig forskningsfråga är hur det kommer sig att blixtarna genererar röntgen- och gammastrålning. Vid experiment i högspänningslaboratoriet går det att mäta röntgenstrålningen, men frågan är hur den uppstår.
Så det är fortfarande mycket som ni inte vet?
– Det är det som är så konstigt. Efter hundra års forskning skulle man kunna tro att vi visste allting om åska, men tiden går och det utvecklas ny utrustning. Varje gång vi riktar ett nytt instrument mot ett åskmoln upptäcker vi något nytt, säger Vernon Cooray.
Forskarna arbetar också för att med hjälp av radiovågor kunna mäta vad som händer inuti ett åskmoln. Den forskningen sker i samarbete med tropiska länder, som till exempel Sri Lanka, där det är vanligare med åskväder än i Sverige.
Uppsala universitet – Annica Hulth
