Schengen står inför utmaningar som riskerar hela dess existens. Läs mer om frågorna och deras konsekvenser för det gränsfria området.
Schengenområdet har varit utsatt för påfrestningar under det senaste decenniet på grund av flera på varandra följande kriser. Enligt Schengenreglerna ska återinförandet av gränskontroller vid de inre gränserna vara en tillfällig och exceptionell åtgärd, och flera EU-länder har infört gränskontroller vid de inre gränserna som svar på terrorattacker och den omfattande mängden flyktingar som kom till EU 2015. Flödet av migranter och asylsökande sågs som ett hot mot den inre säkerheten och drabbade medlemsländer använde reglerna i Schengens gränskodex för att införa inre gränskontroller.
Utbrottet av Covid-19 2020 fick också flera EU-länder att återinföra gränskontroller i ett försök att kontrollera spridningen av viruset.
Hur mycket kostar gränskontrollerna och vilka drabbas?
Gränskontrollerna stör den fria rörligheten för människor, varor och tjänster. De påverkar främst pendlare (1,7 miljoner människor pendlar dagligen för att arbeta i ett annat EU-land), turism och transportföretag. Dessutom tillkommer administrativa och infrastrukturella kostnader för den offentliga sektorn.
Under de två åren beräknas gränskontrollerna ha kostat 25-50 miljarder euro i engångskostnader och 2 miljarder euro årligen i operationella kostnader. Läs mer i vårt bakgrundsmaterial.
Förstärka Schengenområdet
EU har nyligen antagit flera olika åtgärder för att förstärka skyddet i Schengenområdet:
- Systematiska kontroller vid EU:s yttre gränser på alla som reser in i EU – inklusive EU-medborgare – infördes i april 2017.
- Nya registreringsystem för inresa och utresa för att registrera icke-EU-medborgares rörelse inom Schengenområdet, som samtidigt snabbar upp kontrollerna.
- Förstärkt yttre gränskontroll genom skapandet av den Europeiska gräns-och kusbevakningsmyndigheten.
- Mer befogenheter till Europol, EU:s polismyndighet, för att intensifiera arbetet mot terrorism.
Återupprätta Schengen
I december 2021 föreslog Europeiska kommissionen en uppdatering av reglerna för Schengenområdet i syfte att se till att återinförande av kontroller vid de inre gränserna förblir en sista utväg och främja användningen av alternativa åtgärder som riktade poliskontroller och förstärkt polissamarbete.
Europaparlamentet arbetar med förslaget. Parlamentsledamöter har vid flera tillfällen protesterat mot att medlemsländerna återinför gränskontroller, vilket hindrar den fria rörligheten för människor inom EU.
I en omröstning den 18 oktober 2022 upprepade parlamentsledamöterna sitt krav på att Rumänien och Bulgarien ska tillåtas att ansluta sig till Schengenområdet så snart som möjligt, och betonade att den fria rörligheten är kärnan i EU-projektet.
Den 10 november 2022 röstade parlamentet för Kroatiens anslutning till Schengen före utgången av 2022.
Schengenområdet i siffror
- 26 – antalet länder som ingår i Schengenområdet
- 4 – Så många länder utanför EU är med i Schengenområdet (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz)
- 5 – Så många EU-länder är inte med i Schengenområdet (Bulgarien, Cypern, Kroatien, Irland och Rumänien)
- 50 000 – Så många kilometer är Schengenområdets yttre gräns
Källa: Europaparlamentet
