Moldaviens president talade till parlamentet den 18 maj. Läs mer om hur EU stödjer landet, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina.
Moldaviens president Maia Sandu besökte Europaparlamentet för att diskutera kriget i Ukraina och hur det påverkar hennes land, som har spelat en viktig roll för att ta hand om ukrainska flyktingar.
När hon välkomnade Moldaviens president till parlamentet hyllade talman Roberta Metsola landet för att ha tagit emot ukrainska flyktingar och sade att parlamentet stödjer Moldaviens EU-ansökan.
– Vi vet att Moldavien tittar mot oss för att få känsla av mening. Varje land måste följa sin egen väg, sin egen tidslinje, men vi får inte vara rädda för att använda Europas kraft för att förbättra människors liv, för att förändra generationer. Och det är därför Europeiska unionen måste skicka ett tydligt och starkt politiskt budskap om att vi uppmärksammar Moldaviens europeiska ambitioner och era insatser för att genomföra nyckelreformer som för ert land närmare oss. Moldavien hör hemma i den europeiska familjen, sade hon.
Nästan en halv miljon ukrainska flyktingar
– Nästan en halv miljon ukrainare har tagit sig över vår gräns, och 90 000 finns fortfarande kvar hos oss, omhändertagna av mina generösa landsmän, sade Sandu till Europaparlamentarikerna, och förklarade vidare:
– Hälften av flyktingarna idag är barn. Och de utgör 10 procent av alla barn i landet. medborgare
Hon bad om stöd för Moldaviens EU-medlemskapsansökan.
– Jag ber er att öka EU:s stöd till Moldavien – för alla de moldaviers skull som vill bevara sin demokrati och sin frihet, men också för Europas skull – att ha en stabil, förutsägbar och pålitlig partner som bidrar till fred i det östliga grannskapet. Vår självständighet, fredliga utveckling, ekonomiska och politiska reformer måste ha ett ankare, och detta ankare är ett tydligt perspektiv mot EU-medlemskap, kandidatlandsstatus, sade den moldaviska presidenten.
Existerande samarbete
EU och Moldavien har nära band. År 2014 slutförde de ett associationsavtal liksom ett djupt och omfattande handelsavtal, som trädde ikraft 2016. EU är Moldaviens största handelspartner.
Ansökan om EU-medlemskap
Den 3 mars 2022 skickade Moldavien in en formell ansökan om medlemskap i den Europeiska unionen, ett beslut som följde Rysslands invasion av Ukraina. I en resolution som ledamöterna antog den 5 maj välkomnade parlamentet Moldaviens formella EU-ansökan och sade att EU bör ge landet kandidatlandsstatus.
Kriget i Ukraina
Moldavien har på ett omfattande sätt påverkats av Rysslands krig mot Ukraina. Sedan starten av invasionen har nästan en halv miljon ukrainska flyktingar anlänt, varav ungefär 90 000 fortfarande befinner sig i landet.
Den 24 mars godkände parlamentet att Frontex ger operationellt stöd till Moldavien, inklusive vid gränserna med Ukraina. Samma dag enades ledamöterna också om att ge Moldavien 150 miljoner euro i makrofinansiellt bistånd för att täcka delar av dess externa finansieringsbehov. Kort därefter reste en delegation från Europaparlamentet till Moldavien för att bedöma situationen där.
Kriget i Ukraina har lett till förlorad handel och högre energi- och transportpriser i Moldavien. I en resolution som ledamöterna godkände den 5 maj uppmanade ledamöterna EU att ge mer stöd till Moldavien, exempelvis genom nytt makrofinansiellt stöd, fortsatta transport- och handelsliberaliseringsåtgärder och fortsatt stöd för att stödja flyktinghanteringen och de humanitära insatserna.
Transnistrien
Det finns också oro för säkerhetsläget i Transnistrien, den Rysslandsstödda utbrytarregionen vid gränsen mellan Moldavien och Ukraina, sär flera “säkerhetsincidenter” rapporterades i april. Moldaviska myndigheter kallade dem för en provokation med syfte att destabilisera regionen.
Den 5 maj sade ledamöterna att de ansåg att incidenterna var farliga provokationer i ett högst instabilt säkerhetsläge. De upprepade också parlamentets stöd till en “genomgripande, fredlig och hållbar politisk lösning i Transnistrienkonflikten”, som baseras på Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom sina internationellt erkända gränser, och på att ryska styrkor som baserats där försvinner.
Källa: Europaparlamentet
