Koldioxidläckage: hindra företag att smita från utsläppsregler

Ledamöter vill se en mer ambitiös koldioxidskatt på importerade varor. Syftet är att förhindra koldioxidläckage, det vill säga verksamhet som flyttar från EU för att slippa utsläppskrav.

När den europeiska industrin återhämtar sig från covid-19-krisen och kämpar med effekterna av kriget i Ukraina, försöker EU uppfylla sina klimatåtaganden, utan att äventyra antalet jobb och produktionskedjor på hemmaplan.

Omkring 27 procent av de globala koldioxidutsläppen från bränsleförbränning kommer från internationellt handlade varor. Samtidigt har utsläppen från EU:s import ökat, vilket riskerar undergräva effekten av EU:s klimatinsatser.

En koldioxidskatt inom EU för att hindra koldioxidläckage

EU genomför insatser för att minska sitt koldioxidavtryck enligt den Europeiska gröna given. Men mål om att bli mer hållbart rustat och klimatneutralt till år 2050 riskerar att undergrävas av avsaknad av insatser från andra mindre klimatambitiösa länder. För att mildra detta föreslog kommissionen i juli 2021 en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism), genom vilken en koldioxidskatt tillämpas på vissa varor som importeras från länder utanför EU. CBAM är också en del av en rad lagar som justeras inom ramen för Fit for 55-paketet. Syftet är att uppfylla den europeiska klimatlagen genom att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.  


Hur skulle en europeisk koldioxidskatt funka?

  • Om produkter kommer från länder med mindre ambitiösa regler än EU tillämpas skattesatsen, som säkerställer att importer inte är billigare än motsvarande EU-produkt.

Givet risken att miljöskadliga sektorer flyttar verksamhet till länder med mindre strikta regler för utsläpp av växthusgaser, är pris på koldioxid ett viktigt komplement till det existerande systemet inom EU för handel med utsläppsrätter (ETS).


Vad är koldioxidläckage?

  • Koldioxidläckage uppstår då industrier som släpper ut växthusgaser flyttar verksamhet från EU till andra länder för att slippa tuffare standarder.
  • Problemet flyttas då någon annanstans. Det vill ledamöterna tackla genom det nya verktyget emot koldioxidläckage (CBAM).

Nuvarande prissättningsmekanismer för koldioxid inom EU

Enligt det nuvarande systemet med handel med utsläppsrätter (ETS) som innebär finansiella incitament för att minska utsläppen måste kraftverk och industrier inneha ett tillstånd för varje ton koldioxid de producerar. Priset på tillstånden drivs av utbud och efterfrågan.

På grund av den ekonomiska krisen har efterfrågan på tillstånd fallit, och därigenom också priset, vilket blivit så lågt att företag avskräcks från att investera i grön teknologi. För att lösa frågan kommer EU, i enlighet med Fit for 55-paketet, att reformera ETS. 

Vad parlamentet kräver

I ett betänkande som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, ENVI, antog den 17 maj krävde ledamöterna att CBAM ska utvidgas till att omfatta fler produkter. De nämner bland annat aluminium, väte, kemikalier och så kallade ”indirekta utsläpp” som uppstår från den el som används vid tillverkning.

De vill också att CBAM ska implementeras tidigare än vad som anges i nuvarande tidplan. I betänkandet föreslås den 1 januari 2023, med en tvåårig övergångsperiod och att det ska utvidgas till att omfatta alla sektorer i ETS senast 2030.

Till år 2030 ska mekanismen omfatta kraft- och energiintensiva industrisektorer, vilka svarar för 94 procent av EU:s industriutsläpp och som fortfarande mottar fria tilldelningar i hög omfattning, enligt ledamöterna. Dessa kostnadsfria utsläppsrätter bör fasas ut till 2030, då CBAM på egen hand väntas täcka de skyddade industrierna.

Ledamöterna stöder kommissionens förslag om att använda intäkterna som genereras från försäljningen av CBAM-certifikat som en ny inkomstkälla för EU-budgeten. Dessutom bör minst motsvarande ekonomiskt värde som intäkterna från CBAM genererat, kanaliseras till de minst utvecklade länderna för att hjälpa till att minska koldioxidutsläppen från deras tillverkningsindustrier. I betänkandet efterlyses också införandet av en centraliserad CBAM-myndighet inom EU, i stället för en myndighet i varje EU-land.

Parlamentet kommer att rösta om betänkandet vid plenarsessionen den 6-9 juni.

Källa: Europaparlamentet

- Annons -

Nyheter

-Annons-