I juni presenterades nya nordiska näringsrekommendationer, NNR 2023. För första gången tar rekommendationerna inte bara hänsyn till hälsan utan också till hållbarhet – alltså hur det vi äter påverkar miljön och klimatet.
Eva Warensjö Lemming är lektor vid institutionen för kostvetenskap och forskare i medicinsk epidemiologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hon har varit med i arbetsgruppen som tagit fram de nya, uppdaterade näringsrekommendationerna.
– Vi har jobbat med det här i nästan fem år. Nu tar Livsmedelsverket vid och ska uppdatera de svenska kostråden utifrån det här underlaget.
Sedan 1980 har de nordiska länderna haft gemensamma rekommendationer som har uppdaterats vart åttonde år. Den här gången utökades rekommendationerna, berättar Eva Warensjö Lemming.
– Från början var det rekommendationer kring näringsämnen och energi, men nu innefattar de även olika livsmedelsgrupper, kostmönster och hållbarhet. Så det här är de största och mest omfattande rekommendationerna hittills.
Pågår mycket forskning
Kunskapen har ökat om sambanden mellan kost och hälsa, eftersom det pågår så mycket forskning. Samtidigt har perspektivet vidgats från att ha handlat om enskilda näringsämnen till att handla om maten vi äter, livsmedelsgrupper och även kostmönster.
– Livsmedel innehåller inte bara näringsämnen utan även andra bioaktiva ämnen och de här ämnena tillsammans har en synergistisk effekt. Så effekterna av ett livsmedel eller en hel kost är mycket större de enskilda komponenter, förklarar Eva Warensjö Lemming.
Dessutom tas hållbarhet med i beräkningen, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Framför allt handlar det om miljömässig hållbarhet och hur konsumtionen påverkar miljön. Till exempel rekommenderas växtbaserad mat och att minska mängden rött kött från 500 till 350 gram i veckan.
– Det är olika parametrar vi har tittat på. Koldioxidekvivalenten är en viktig bit, till exempel att få ned köttkonsumtionen. Andra parametrar är kväveutsläpp, vattenanvändning och markanvändning.
Många kommentarer
Rekommendationerna bygger på systematisk genomgång av litteraturen. Det har skrivits en mängd bakgrundsartiklar och översiktsartiklar som alla har varit öppet tillgängliga via webbsidan. Flera hundra forskare har varit involverade i detta.
– Ett av ledorden har varit ”transparent” så vi har lagt ut alla underlagsartiklar. Framför allt har vi fått synpunkter på vår ”summary report” – mellan 250 och 300 kommentarer. Men det är också kommentarer om hållbarhet, olika näringsämnen och livsmedelsgrupper. Alla de här kommentarerna kommer att publiceras nu i höst.
Rekommendationerna kommer att få stor inverkan de närmaste åren. Till exempel ligger de till grund för nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butikerna. Och det är Livsmedelsverkets kostråd som styr vilken mat som serveras på skolor och inom äldreomsorgen.
Avråder inte från ultraprocessad mat
En fråga som kommit upp är varför de nya rekommendationerna inte avråder från ultraprocessad mat, trots att det finns studier som visar på negativa effekter på hälsan. Det beror på att definitionen av ultraprocessad mat inte bara rymmer onyttig mat, förklarar Eva Warensjö Lemming.
– I studierna används en definition av ultraprocessad mat som även inkluderar mat som är nyttig, till exempel bröd som vi köper i affären. Det känns lite konstigt att avråda från bröd, och onyttig mat avråder vi ju från hursomhelst. Vi har rekommendationer för olika livsmedelsgrupper, till exempel att man inte ska äta mat med mycket socker, salt och fett.
Källa: Uppsala universitet – Annica Hulth
