2007 sänkte alliansen arbetsgivaravgiften för unga 19-25 år med 11 procentenheter för att stimulera anställning av unga. Två år senare sänktes avgiften ytterligare 6 procentenheter. Den nuvarande regeringen höjde avgiften 2016 då man ansåg att reformen inte var kostnadseffektiv.
Men enligt en ny studie av professor Sven Olof Daunfeldt, forskningschef vid Handeln forskningsinstitut skapades 16.000 nya jobb med reformen. Det visar tydligt att sänkta arbetskostnader får fler i arbete.
Kostnaden beräknades 2013 i en rapport från Institutet för social forskning till 17 miljarder vilket skulle vara ca 1 miljon per jobb som skapades. Om man i detta räknar in besparingar i utbildning vilket företagen står för, a-kassa och andra eventuella bidrag som skulle betalats ut till dessa ungdomar så är kostnaden relativt låg. Att det dessutom stimulerar företagen till att satsa är ytterligare en effekt som ger både skatteintäkter och ett stabilare samhälle.
Sänkta arbetsgivaravgifter kan således vara ett verkligt effektiv sätt att underlätta arbetsmarknadsetablering för de grupper som idag har svårigheter att få anställning, tex. unga och långtidsarbetslösa.
Regeringens trollerilåda
Arbetsgivaravgiften har blivit lite av regeringens ”trollerilåda”, en gång i tiden skapad för att finansiera ålderspension, a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring. Numera består 30 procent av arbetsgivaravgiften av en så kallad löneavgift, en avgift som infördes med 1,5 % 1995 för att finansiera inträdet i EU, men som växt till nuvarande nivå 10,72% i takt med att de andra avgifterna sänkts på grund av att kostnaderna minskat. Det innebär att löneavgiften inte är något annat än en ren skatt då denna drar in i runda slängar 190 miljarder till statskassan.
Med ett överskott på 123 miljarder så borde det rimligen finnas ett litet reformutrymme i denna trollerilåda som kan användas för att finansiera en sänkt arbetsgivaravgift för unga och långtidsarbetslösa.
Sänk arbetslösheten bland unga med nästan 20 procent!
I juli rådde en arbetslöshet på 13,7% bland unga 15-24 år. Totalt 102 700 ungdomar saknar sysselsättning om dagarna, vilket såklart leder till stora bekymmer i samhället ibland med missbruk, depressioner och allmän misströstan mot samhället som följd. I denna grupp steg arbetslösheten jämfört med 2017 trots att det råder arbetskraftsbrist i företagen! Dags att använda de reformverktyg som visat sig fungera!
- Förslag ett– Inför halv arbetsgivaravgift igen för unga 15-24 år, det kan skapa ytterligare +16.000 jobb för unga mellan 15-24 år.
- Förslag två– Inför halv arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösasom idag utgör ca en tredjedel av de som är arbetslösa +100.000, kan det skapa ytterligare +16.000 jobb för en särskilt utsatt gruppär det en stor vinst för samhället.
- Förslag tre– Vi föreslår även ett ännu modigare och effektivare förslag. Att ta bort arbetsgivaravgiften helt för långtidsarbetslösa. Det skulle sannolikt motivera företagare att anställa även om inte kompetensen är perfekt och den lägre kostnaden kan istället skapa utrymme för att internutbilda den nyanställde. Kostnaden som skulle uppgå till 30 miljarder.
Genom att stimulera unga och utsattas anställningsbarhet genom lägre arbetsgivaravgift kan företagens kompetensbehov lösas samtidigt som arbetslösheten sänks och utbildningsnivån på arbetstagare höjs. Ett politiskt ”kinderägg” som smakar sött för alla parter.
Mats Assarsson
