- 40 procent av icke verkställande styrelseposter ska gå till det underrepresenterade könet
- Avskräckande påföljder för företag som inte följer reglerna
- Små och medelstora företag med färre än 250 anställda berörs inte
Senast i juli 2026 måste alla stora börsnoterade företag i EU få in fler kvinnor i företagsledningen.
Direktivet om kvinnor i styrelser antogs på tisdagen, tio år efter att förslaget först lades fram. Det ska göra företagsrekryteringarna transparenta, så att minst fyra av tio icke verkställande styrelseposter eller en tredjedel av alla direktörstjänster besitts av det underrepresenterade könet senast i slutet av juni 2026.
Meriter måste förbli det viktigaste kriteriet vid tjänstetillsättning. Även urvalsprocessen ska enligt de nya reglerna vara transparent. Börsnoterade företag måste informera om könsfördelningen i sina styrelser till behöriga myndigheter en gång om året. Om målen inte har uppnåtts måste de ange hur de tänker åtgärda detta. Denna information ska publiceras på företagets webbplats och vara lätt att hitta.
Små och medelstora företag med färre än 250 anställda berörs inte av de nya reglerna i direktivet.
Straffpåföljder
EU-länderna måste införa regler om effektiva, avskräckande och proportionella påföljder, till exempel böter, för företag som inte följer bestämmelserna om transparenta anställningsförfaranden. Ett rättsorgan kan också ogiltigförklara den styrelse som bolaget valt om det bryter mot direktivets principer.
Citat från föredragandena
Evelyn Regner (S&D, Österrike), medföredragande, sa: ”Antagandet av direktivet om kvinnor i styrelser tio år efter att det föreslogs är ett viktigt steg framåt för jämställdheten mellan kvinnor och män. Vi ger äntligen kvinnor en rättvis chans att få en topposition i företag och förbättrar företagsstyrningen. Kvinnor är innovativa, smarta, starka och kapabla till många saker. Vi undanröjer ett av de största hindren för kvinnor att få ”toppjobb”: informella manliga nätverk. Från och med nu kommer kompetens att räknas mer i ett urvalsförfarande än någonsin tidigare, liksom öppenhet.”
Lara Wolters (S&D, Nederländerna), medföredragande, tillade: ”Under de tio år som detta direktiv har legat på hyllan har styrelserummen varit en sfär dominerad av män. Men i de länder där bindande kvoter infördes utsågs betydligt fler kvinnor. I och med denna lag kommer dessa länder inte längre att vara undantagen, och balans mellan könen i börsbolagens styrelserum kommer att bli normen i hela EU.”
Nästa steg
Nu när parlamentet och rådet formellt har gett grönt ljus kommer direktivet att träda i kraft 20 dagar efter det att det har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. Medlemsländerna har två år på sig att införa reglerna.
Bakgrund
EU-kommissionen lade fram sitt förslag 2012 och Europaparlamentet antog sin förhandlingsposition redan 2013. Ärendet blockerades i rådet i nästan ett årtionde, tills sysselsättnings- och socialministrarna slutligen enades om en ståndpunkt i mars 2022. Europaparlamentets och rådets förhandlare nådde en överenskommelse i juni.
År 2021 var endast 30,6 procent av styrelseledamöterna i EU:s största börsnoterade företag kvinnor, med betydande skillnader mellan medlemsländerna (från 45,3 procent i Frankrike till 8,5 procent i Cypern). Även med allt jämställdare styrelser har färre än 1 av 10 av de största börsnoterade företagen i EU-länderna under 2022 en kvinnlig ordförande eller vd.
