Nya typer av oroande ämnen uppmätt i danskt dricksvatten

En mätning detekterar över 400 olika kemikalier i vatten från ett enda danskt vattenverk. Flera ämnen kan ha skadliga effekter på hälsan. Vi måste mäta mycket bredare och inte bara fokusera på PFAS och bekämpningsmedel och det har vi redan teknikerna för, säger analytiska kemister från Köpenhamns universitet, som ligger bakom studien.

Samtidigt som det finns ett massivt fokus på PFAS-ämnen och bekämpningsmedelsrester i danskt dricksvatten, ägnas lite uppmärksamhet åt de hundratals andra kemiska ämnen som finns i grundvattnet.

Analytiska kemister från Köpenhamns universitet har i samarbete med vattenföretaget Novafos gjort omfattande mätningar av vilka typer av ämnen som finns i dricksvatten från tre vattenverk.

Forskarna upptäckte över 400 olika kemiska ämnen i vattnet från ett enda vattenverk. I vattnet från de två andra vattenverken fanns över 100 ämnen i varje. Hur många av dessa ämnen som är naturligt förekommande och hur många som är skapade av människor är inte känt. Minst nio ämnen beskrivs av forskarna som oroande eftersom de bl.a. kan ha skadliga effekter på organ, vara cancerframkallande och hormonstörande.

”Vi hittade bl.a. det giftiga klorerade ämnet TCP, som används som pesticid och kan vara cancerframkallande, vi hittade melamin, som används inom plastindustrin och kan skada urinblåsa och njurar, samt andra ämnen som kan vara skadliga för hälsan i tillräckligt hög koncentration. Dessutom mätte vi många andra kemikalier, vars toxicitet ingen vet”, säger analytiska kemisten Selina Tisler, biträdande professor vid institutionen för växt- och miljövetenskap och författare till studien, som publiceras i tidskriften Environmental Pollution.

Fem av de påvisade ämnena har såvitt känt aldrig tidigare rapporterats i grundvatten någonstans i världen. Det handlar bl.a. om bensotiazol, som används i bildäck och på konstgräsplaner, och som har visat hög toxicitet i celltester. Såvitt forskarna vet har ytterligare fem ämnen aldrig tidigare hittats i danskt grundvatten. Detta gäller bl.a ovannämnda TCP (2,4,6-triklorfenol) och TFMS (trifluormetansulfonsyra), som används i brandskum och som tillhör den stora gruppen PFAS-ämnen. En färsk studie visar att ämnet orsakar fysiologiska förändringar och störningar i tarmbakterierna hos däggdjur.

Forskarna understryker starkt att de i dagsläget bara har indikationer på hur stora halterna av de enskilda ämnena är. Därför kan det inte fastställas att det finns någon hälsorisk av att dricka vattnet. Enligt Novafos uppfyller vattnet från de tre vattenverken alla gällande föreskrifter.

Ämnen som skapar oro i grundvattnet

  1. Melamin : Används vid tillverkning av hårdplast och i rengöringsmedel. Kan bl.a. orsaka skador på njurar och urinblåsa och är hormonstörande.
  2. 4-klor-bensensulfonsyra : Misstänks vara en omvandlingsprodukt från bekämpningsmedel. Kan även härröra från kemikalier som används inom industrin.
  3. Trifluormetansulfonsyra (TFMS) : Kallas även triflinsyra och är en av de starkaste kända syrorna. Används bland annat i brandsläckningsskum. Har, enligt en ny studie, orsakat fysiologiska förändringar och störningar hos tarmbakterierna hos däggdjur.
  4. Tris(1,3-diklorisopropyl)fosfat (TDCPP) : Används som flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och mjukgörare. Har många bevisade skadliga hälsoeffekter och är känd för att vara hormonstörande.
  5. Bensotiazol-2-sulfonat : Används vid gummitillverkning – bl.a. för bildäck och konstgräsplaner. Hälsoriskerna är ännu inte kända, men ämnet visar hög toxicitet i celler.
  6. Pyrimidinol : Förmodligen en nedbrytningsprodukt av ett bekämpningsmedel. Ingen data om toxicitet.
  7. 4-nitrofenol : Används t.ex. som pesticid och kan orsaka allvarliga hälsoskador.
  8. 2,4,6-Triklorfenol (TCP) : Klorerat ämne som används som ersättning för bekämpningsmedel och i industriprodukter. Kan vara cancerframkallande.
  9. 2,5-Diklorbensensulfonsyra : Misstänks vara en nedbrytningsprodukt av bekämpningsmedel. Kan även härröra från kemikalier som används inom industrin.

Vi måste mäta bredare
I studien använde forskarna tekniken vätskekromatografi-masspektrometri, som kan detektera en stor del av de olika kemiska ämnen som finns i ett vattenprov. Det gäller även typer av ämnen som de standardtekniker som används för att sila grundvatten idag inte kan upptäcka.

Enligt forskarna är den stora svagheten med sättet på vilket screeningen sker att myndigheterna till en början bara kräver att ett mindre antal ämnen, som har valts ut i förväg, ska mätas.

”Det är definitivt viktigt att du vidtar åtgärder mot PFAS-ämnen och bekämpningsmedel. Men du bör också få en överblick över det stora utbud av kemikalier som faktiskt finns i vår miljö och som senare hamnar i våra kroppar. Och vi har teknikerna som kan hjälpa vattenförsörjningen och myndigheterna med den uppgiften, säger Jan H. Christensen, professor vid institutionen för växt- och miljövetenskap och författare till studien.

Vissa av ämnena kan rensas bort, men…
Till skillnad från Danmark har dricksvattnet i många andra länder genomgått en reningsprocess. I Danmark syresätts och filtreras vattnet från marken innan det pumpas ut till folks kranar.
För att undersöka effekten av rening kördes vattnet från de tre vattenverken genom behandling med UV-ljus (en så kallad AOP-rening), som är en utbredd reningsteknik i andra länder.

Reningen kan göra stor skillnad, visar studien. I genomsnitt togs 70 % av ämnena bort på det sättet. Men samtidigt bildade själva rengöringen med UV-ljus en hel del nya ämnen – så kallade nedbrytningsprodukter – faktiskt ungefär lika många som rengöringen tog bort.

Efter rening filtrerades vattnet från ett vattenverk med aktivt kol fyra gånger. Här fångades de allra flesta ämnen – men inte alla:

”Även om denna mycket noggranna filtrering samlar upp både majoriteten av de nybildade ämnena och en del av de ämnen som fanns i vattnet från början, finns det fortfarande ett antal problematiska ämnen som läcker ut. Detta gäller bl.a fluorerade ämnen som PFAS och PFAS-relaterade föreningar”, säger Selina Tisler.

Ändå anser de båda kemisterna att man borde börja rena dricksvattnet i Danmark. Men Selina Tisler påpekar:

”Våra experiment visar att rening är en komplext. Till exempel kan vi se att denna rengöringsteknik var effektiv för att ta bort en del av bekämpningsmedlen, men den fungerade inte på PFAS-föreningarna. Det är därför viktigt att man använder olika rengöringstekniker, beroende på vilka ämnen man prioriterar att ta bort. För det finns inte nödvändigtvis en rengöringsprocess som fungerar på alla ämnen.”

Sluta använda de giftigaste ämnena
Det är vattenbolaget Novafos som har tagit initiativet till mätningarna – och det är lovvärt, anser Jan H. Christensen:

”Det är just initiativ för att mer ingående mäta vad som gömmer sig i vårt grundvatten och för att lära sig mer om hur man bättre kan minimera innehållet av skadliga ämnen som behövs. Det är bra att se att vattenbranschen är proaktiv och tar ansvar för att säkerställa rent dricksvatten för konsumenterna”, säger Jan H. Christensen.

Men det går inte att rena sig ur problemet ensam, betonar han:

”När man har en överblick över vilka ämnen som finns där ute och i vilka koncentrationer kan det hjälpa att prioritera vilka vattenbrunnar som är okej att hålla öppna och vilka som ska stängas, samt vilka reningstekniker som är mest effektiva. Men då måste vi gå till roten av problemet. Vi måste sluta använda de mest giftiga och svårnedbrytbara ämnena och på så sätt ta bort själva källan. Och då får vi ge upp, som ofta händer, istället för att använda alternativa ämnen som visar sig vara lika skadliga – och ibland ännu mer”, säger Jan H. Christensen och avslutar:

”För att det finns vissa ämnen som är extremt långlivade och väldigt svåra att få bort från vårt dricksvatten när de väl hamnar där, oavsett hur och hur mycket man renar.”


Källa: Köpenhamn universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-