Skånes utsläpp av växthusgaser minskar i snabbare takt än för hela Sverige. Men för att Skåne ska uppnå sitt klimatmål till 2030 om 80 procent lägre utsläpp jämfört med 1990 behöver minskningen av växthusgasutsläppen minska med ytterligare 64 procent jämfört med 2022 års nivå, som är det senaste året med tillgänglig statistik. Det visar en rapport om kartläggningen av klimatomställningen i Skåne och Öresundsregionen som Øresundsinstituttet har tagit fram på uppdrag av Sparbanken Skåne. På danska sidan Öresund sjönk växthusgasutsläppen mer än i Skåne under 2022, inte minst i Region Sjælland med nästan tio procent. Samtidigt som Skånes viktiga jordbrukssektor utmanas av klimatförändringarna i form av torka och översvämningar som ställer krav på framtidens grödor, är det också den bransch som svarar för de näst största utsläppen i länet.

Under 2022 sjönk de skånska utsläppen med 6,8 procent jämfört med året innan till 4,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, CO2e. Som jämförelse minskade utsläppen på riksnivå med fem procent under samma period. Samtidigt råder stora skillnader inom Skåne när det gäller utsläppsminskningar, med framför allt större nedgångar i huvudsakligen de syd- och nordvästra delarna av länet.

– I samarbete med Öresundsinstituttet har vi tagit fram den här rapporten för att bidra till bredare kunskap om hållbarhetsarbete och klimatomställning i vår region, sade Sparbanken Skånes hållbarhetschef Patricia Håkansson under onsdagen tidigare i veckan när rapporten presenterades under en nätverksträff för intressenter inom hållbarhetsområdet i Skåne.

Rapporten Vår Framtid är den första i en återkommande årsrapport om klimatomställningen och hållbarhetsarbetet i Skåne och delvis även i Köpenhamnsområdet som släpptes den 22 augusti.

Skånes stora jordbrukssektor står för nästan en fjärdedel av länets utsläpp

Skåne utmärker sig i ett svenskt perspektiv med en relativt stor jordbrukssektor som även lagt grunden för länets tunga och viktiga förpacknings- och livsmedelsindustri. Samtidigt står jordbruket för nästan en fjärdedel av länets utsläpp och mellan 2021-2022 ökade utsläppen inom sektorn. Sedan 1990 har därmed utsläppen i den skånska jordbrukssektorn minskat med 14 procent, något mer än rikssnittets 12 procent för branschen under samma period.

Utsläppen minskade mer på danska sidan Öresund under 2022

Öresundsregionens samlade utsläpp av växthusgaser sjönk med 8,5 procent under 2022 jämfört med året innan. Minskningen var större på den danska sidan under perioden, med 9,7 respektive 8,9 procent lägre utsläpp i Region Sjælland och Region Hovedstaden. Totalt släppte regionen ut 15,2 miljoner ton CO2e under 2022, vilket innebär 3,6 ton CO2e per invånare med Region Sjælland i topp på 6,4 ton CO2e per invånare.

Rapporten presenterades ​i veckan i Lund för inbjudna hållbarhetsexperter. I samband med presentationen ​och med utgångspunkt i rapporten ​arrangerades även rundabordssamtal. Patricia Håkansson, hållbarhetschef på Sparbanken Skåne, talar, tillsammans med Alexandra Bagger från Sparbanken Skåne. Foto: News Øresund

Stärkt samverkan mellan offentlig och privat sektor efterfrågas

Det finns stora möjligheter för att en ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor kan bistå till att snabba på klimatomställningen. Det konstaterades bland flera lyftes bland flera tjänstepersoner inom hållbarhetsområdet i Skåne under ett rundabordssamtal i anslutning till en förhandspresentation av rapporten tidigare i veckan.

Bland annat kan offentlig sektor bidra med att öka förståelsen för direktiv när det gäller hållbarhetsrapportering för små- och medelstora företag, påpekade Sydsvenska industri- och handelskammarens hållbarhetschef Anna Norman.

Offentlig sektor kan också skapa ramar för att möjliggöra för den privata sektorn att använda nya tillvägagångssätt i sitt klimatarbete, menade John Hultén, ordförande i Lunds klimatpolitiska råd.

– Rapportering är jättebra, men det är ett verktyg för att vi ska åstadkomma och göra saker på ett annat sätt. Där har det offentliga en roll i att skapa förutsättningar för att man ska kunna göra på något annat sätt. Ska bönderna kunna ställa om från diesel eller till något annat? Då kanske man behöver göra något med regelverk eller med olika stödsystem. Där behöver man jobba väldigt mycket tillsammans och se systemet som helhet, sade han.