söndag, maj 29, 2022

Annonsera/Prenumerera

Annons

”Nästa vinter blir elpriserna inte så här extrema”

Årets extrema prisnivåer på el går sannolikt inte i repris nästa vinter, däremot får vi fortsatt leva med att elpriset varierar kraftigt under årscykeln. På lite längre sikt kan boenden i elprisområde fyra se fram emot lägre priser i takt med att elöverföringen och produktionen byggs ut och det fossila fasas ut. Detta och mycket annat förmedlades när miljö- och energiforskarna Max Åhman och Hannes Sonnsjö svarade på allmänhetens frågor om elpris och energiproduktion.

Årets prisnivåer beskrevs av Hannes Sonnsjö som den perfekta stormen med många samverkande faktorer: kraftigt ökad efterfrågan från industrin i takt med att pandemin klingar av, det spända geopolitiska läget i Ryssland som gett Putin incitament att strypa tillförseln av naturgas, rekordhöga utsläppsrätter på fossila bränslen, en pågående omställning till förnybart och tidvis ovanligt skralt med blåst i norra Europa.

Situationen förstärks av marginalprissättnings-systemet där dyra fossila bränslen sätter prisnivån för hela elmarknaden, även billiga energislag. 

Fler elbilar inget problem

En av flera frågor som kom in handlade om hur mycket el som skulle behövas för att elektrifiera hela fordonsflottan. Svaret blev en förbrukning på ca 15 tWh, motsvarande ungefär en tiondel av Sveriges elproduktion idag. Lika mycket kommer satsningen på fossilfritt stål för övrigt att dra.

Men med tanke på hur snabbt elkraften växer just nu är det inte mycket, betonade forskarna. 

– Det behöver inte vara ett problem med elbilar. Men vi behöver bli bättre på smart laddning, att ladda på nätterna och att kunna tanka från elbilsbatterierna på natten. 

Billig vindkraft svår att konkurrera med

Max Åhman framhöll att det är svårt att prismässigt konkurrera med den snabbt växande vindkraften, men att elsystemet måste anpassa sig – och att det går.

– Vi har kvar hundra års arv från några få, centrala produktionsanläggningar. Men det är klart att det finns vinnare och förlorare och när gamla affärsmodeller måste dö ut.

Hur ser forskarna på utmaningen med att lagra energi från vindkraft samt dess oförmåga att snabbt parera frekvensvariationer i elnätet, något som både vatten- och kärnkraft kan tack vare stora turbiner? Jodå, så kallad syntetisk svängmassa går att få till även om tekniken inte finns på plats ännu.

Vätgas som reserv och råvara

Och vätgaslager – där vätgasen produceras av vindkraft av vatten via elektrolys – kommer att byggas i bergsutrymmen i norra Sverige och huvudsakligen användas till att producera fossilfritt stål. 

– Bygger vi ut havsbaserad vindkraft kan vi öka vätgasproduktionen och ha den som reservkraft som kan steppa in när andra energislag har svårt att bidra för att på så sätt kapa pristopparna. Men mycket av vätgasen kommer inte användas till el utan som råvara till industrin, exempelvis för att göra järnsvamp. 

Även vindkraftparker kan bygga egna vätgaslager för att öka lönsamheten. 

Elsystem i kraftig förändring

Under samtalet lyftes även: energigemenskaper, prosumers, solcellprisrekord i södra Europa, att Sverige exporterar netto men samtidigt behöver importerar när det ibland råder effektbrist, svenska tillståndsprocesserna för kommunala vindkraftsparker, kapacitetsmarknad kontra strategisk reserv, regeringens elektrifieringsstrategi, kärnkraftens roll och nodprissättning. 

Forskarna fick också svara på vilka reformerar de själva skulle genomföra om de vore politiker (scrolla fram till 43:20 om du vill veta svaren!)

Sammantaget förmedlade de båda forskarna bilden av ett elsystem i kraftig förändring: Från storskalighet till småskalighet i elproduktion, affärsmodeller som stöps om, ändrad lagstiftning för att underlätta lokal produktion, ny teknik för energihushållning och att vindkraftens låga priser är svåra att konkurrera med, men att förändringen ställer nya krav på lastbalansering av elnätet. 

Källa: Lunds universitets

- Annons -

Nyheter

-Annons-