Hallå Cecilia Cassinger, docent i strategisk kommunikation, vars forskargrupp nyligen organiserade en konferens om hur stadskärnor kan bli tryggare och attraktivare. Skjutningar, terrordåd och sprängningar är oförutsägbara händelser – men det finns saker som en stad kan kommunicera som gör att centrum upplevs som tryggare.
När känner vi oss otrygga i centrum?
– När platsen känns övergiven och som att ingen bryr sig om den. Det är vanligt att tala om ”broken window-syndromet” som handlar om att snabbt åtgärda sådant som är trasigt på platsen – t.ex. laga spruckna fönsterrutor, måla fasader, ta bort klotter och plocka skräp. Tomma och stängda butikslokaler, neddragna jalusier och få människor i omlopp får oss också att känna otrygghet.
Får fler poliser och övervakningskameror oss att känna oss tryggare?
– Resultaten från vår studie med besökare i tio svenska städer visar tvetydiga resultat. Å ena sidan finns en grupp – främst i mindre städer – som upplever att sådana åtgärder ökar tryggheten. Å andra sidan finns en grupp – främst i de större städerna – som inte upplever att det är så. Tidigare forskning visar att fler poliser och mer övervakning kan öka känslan av otrygghet därför att de signalerar att här kan farliga saker hända.
Men vad fungerar då för att vi ska känna oss trygga?
–Inkludering är ett nyckelord för en trygg stadsmiljö, många ska känna sig hemma på platsen. Kommunerna behöver arbeta tillsammans med andra aktörer såsom invånare, fastighetsägare, näringsidkare och arkitekter för att utforma miljöer som kan användas av många olika typer av grupper vid olika tidpunkter på dygnet. Det kan handla om att kombinera olika funktioner såsom utegym, gympapass, dansscen, och inbjudande sittplatser. När en plats blir attraktiv för vanliga människor försvinner ofta ljusskygga aktiviteter som skapar otrygghet. Kan vi organisera stadskärnan utifrån olika aktiviteter, förutom handel och konsumtion som idag är dominerande, är mycket vunnet.
Ni har också tittat på hur den internationella mediebilden av svenska turistmål påverkas av händelser som terrordåd, gängskjutningar och bombdåd. Vad kom ni fram till?
– Vi fann att upplevelsen av trygghet är nära förknippad med en positiv image av staden. Vid en jämförelse av den internationella bilden efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och Trumps ryktes-baserade twittrande om ”Last night in Sweden” i Malmö fann vi att det tog kortare tid för Stockholm att återupprätta bilden av staden som trygg än det gjorde för Malmö som tyvärr fortfarande omges av ett medianarrativ om att vara en farlig plats.
Hur kan en stad använda sociala medier för att lugna oroliga och arga personer?
– Det finns olika strategier. Det vanligaste sättet som kommunerna bemöter arga kommentarer och inlägg är genom att dela faktauppgifter om vad staden gör. I Malmö har kommunikatörerna även prövat att använda ett mer empatiskt medmänskligt förhållningssätt i svaren, vilket verkar ha bidragit till en mer positiv syn på staden, kanske inte främst hos personen bakom det arga inlägget, utan hos den stora skara människor som mer eller mindre passivt följer konversationerna på sociala medier i det tysta.
*Forskningsprojektet som Cecilia Cassinger leder heter ”Rädslans geografi” och pågår till 2020. De tio städerna som deltar är Malmö, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Stockholm, Lysekil, Varberg, Landskrona, Visby och Ystad.
Källa: Lunds universitet
