Bland barn och unga som flitigt använder digitala medier på fritiden är det vanligare med försämrad sömn, negativ kroppsbild och depressioner. Däremot tycks dataspelande inte orsaka ohälsa hos unga i samma utsträckning som vi trott. Det är några av slutsatserna i en ny rapport som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten gjort och där forskare från bland annat Uppsala universitet medverkat.
– Det som är tydligast är effekten på sömnen i alla åldersgrupper. Det finns en korrelation mellan att ha mobiltelefon i sovrummet, använda mobilen under natten och sämre sömn, säger Lina Eklund, universitetslektor vid Institutionen för informatik och media.
Hon är en av forskarna som varit rådgivande i arbetet med rapporten ”Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning ” som gjorts på uppdrag av regeringen.
En svårighet med att studera hur ungas kropp och själ påverkas av att använda skärmar, säger hon, är att digitala medier är en så integrerad del i allas liv. Det är därför inte lätt att separera ut orsak och verkan. Är till exempel någon deprimerad på grund av mycket skärmanvändning eller är sociala medier och spel ett sätt att försöka tränga undan det dåliga måendet? Är ett barn ensamt för att det ägnar mer tid åt att skrolla på mobilen än att prata med kompisar eller är det så att mobilen är hens enda sällskap?
– Det som är tydligt, och som jag verkligen tar med mig som forskare, det är att de som är sårbara, för dem är det här svårt. De som på olika sociodemografiska faktorer är utsatta, som kanske har en neuropsykiatrisk diagnos, en fysisk handikappssituation, HBTQI-ungdomar, barn och unga som går under fattighetsgränsen – de har svårare och vi ser mer negativa samband. De kommer också vara de svåraste grupperna att nå ut med riktlinjerna till, säger Lina Eklund.
Sociala medier har ibland anklagats för att sprida ett osunt skönhetsideal. Rapporten bekräftar att unga påverkas av vad de ser i sina flöden.
– Det finns en tydlig effekt på sämre kroppsbild. Särskilt om man använder sociala medier. Och det finns samband med ätstörningar, säger Lina Eklund.
Riskbeteenden
Men det framgår också av rapporten att det finns vissa riskbeteenden att vara aktsam på.
– Om man tittar på den delen av rapporten som handlar om barn och ungas egen syn, är det tydligt att de negativa delarna inte är där man sitter och pratar med kompisarna. Det är när man fastnar i timmar och skrollar videor på TikTok, YouTube och liknande. Och där har vi ju en interaktionsdesign som uppmuntrar till fortsatt användning, för det är så man tjänar pengar. Det är en interaktionsdesign som går emot internationella överenskommelser om barns rättigheter, säger Lina Eklund.
Effekterna de olika plattformarna har på barns- och ungas fysiska och psykiska hälsa varierar ganska mycket. Dataspel har ofta i medie-rapporteringen pekats ut som speciellt skadligt, men det finns inte mycket stöd för det i forskningen.
– De flesta unga spelar tillsammans med sina kompisar eller syskon och då är det någonting positivt. Att spela ensam kan däremot vara en riskfaktor. Men samtidigt så har hög användning av både sociala medier och dataspel ett samband med depressiva symptom, förklarar Lina Eklund.
Nya riktlinjer i september
I september kommer Folkhälsomyndighet och Mediemyndigheten att presentera nya riktlinjer baserat på det som framkommit i rapporten. Hur de kommer att vara utformade kan Lina Eklund inte säga något om idag, men utifrån sin egen forskning kan hon ge några tips till föräldrar och andra vuxna:
– Föräldrar behöver även reglera sitt eget användande för att vara goda förebilder och må bra själva. Jag tror på att förhandla fram gemensamma regler för vuxna och barn och just värna sömnen, som att inte ha mobiler i sovrum. Det är inte bara så att förlust av sömn gör att man blir trött. De sambanden som finns mellan dålig sömn och olika riskfaktorer är ju enorma som sämre utveckling, ökad risk för olika sjukdomar och så vidare, säger Lina Eklund.
Källa: Uppsala universitet – Åsa Malmberg
