Det är på grund av motiverat tänkande som fake news kommer upp. Det gör världen mer polariserad vilket leder till mindre dialog och färre perspektiv. Det frångår en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle, där individer har viljan och förmågan att ändra åsikt i ljuset av ny information. Gustav Tinghög är en av de LiU-forskare som studerar detta och andra förklaringar till varför vi inte alltid fattar rationella beslut.
Vi väljer ofta medvetet att tolka information så att vår världsbild blir bekräftad. Är det något som inte stämmer med min världsbild så kan jag välja att tolka det som fake news. Och tvärtom, om det är fake news som stämmer med min världsbild så väljer jag att tro på det. Ett exempel är på vad man får höra om sina barn. Hur väljer jag att tolka det, om det är ofördelaktigt?
Gustavs forskargrupp JEDI-lab (Judgement, Emotion, Decision och Intuition) har undersökt hur folk (1015 deltog i ett onlineexperiment) tolkar information som rör effekten av invandring. De som klassificerade sig själva som världsmedborgare tolkade den presenterade informationen om invandringens effekter på kriminalitet som positiva. De som definierade sig själv som svenskar tolkade samma information som negativa. Båda grupperna fick alltså samma numeriska information men tolkade den olika beroende på om de klassificerade sig själva som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare”.
Thor Balkhed- Vi mår bra av att tro vissa saker även om det kanske inte är sant. Vi vill ha en konsekvent världsbild, vi känner obehag när den hotas, för det hotar vår identitet. Om vi till exempel inte gillar ett parti bedömer vi gärna alla förslag från det partiet som dåliga, även om vi tyckt att det var bra om det föreslagits av någon annan. Motiverat tänkande finns överallt. Men jag tycker att det blir farligast när folk tror att de är immuna mot det och gärna pekar finger mot andra. Ofta tenderar dessa individer också att se världen mer i svart och vitt. Forskningsresultat har också pekat på att personer med hög analytisk förmåga tenderar att i större utsträckning ägna sig åt motiverat tänkande. Förklaringen tros ligga i att det krävs mental kapacitet för att kunna resonera sig runt fakta, säger Gustav.
Motiverat tänkande är inte alltid farligt. I vissa fall behöver vi det för att kunna klara vardagen.
– Ett ofta harmlöst exempel är hur vi ser på vår egen förträfflighet. Vi mår bra av viss överoptimism och det påverkar oss ofta positivt. Desto farligare blir det om vi ägnar oss åt motiverat tänkande när det gäller stora samhällsfrågor så som klimatförändringar och sociala förändringar.
Du kan fatta bättre beslut
Ambitionen med Gustavs forskning kring beslutsfattande är att bidra med kunskap som kan hjälpa människor att fatta bättre beslut och ta reda på varför man fattar de beslut man gör. Men redan nu kan Gustav ge tips om hur du fattar bättre beslut.
– Det finns en mängd till synes enkla knep att ta till. Du kan ”boosta” dig själv – det vill säga tänka på fördelar och nackdelar, lista dem och tydliggöra för dig själv varför du fattar detta beslut. För att motverka motiverat tänkande kan du tänka på vilka sammanhang och personer du umgås med. Antagligen de som bekräftar din världsbild. Och vilka är det du undviker? Tänk på hur du tolkar informationen utifrån detta, tipsar Gustav.
Lyssna på Gustav i podden Fakultet avsnitt nummer fyra där vi också får höra Saga som är djurrättsaktivist. Hon lägger mycket av sin vakna tid på att försöka argumentera med andra och väcka andras empati för djuren och påverka fler att äta veganskt. Hur fattar vi beslut? Vad är det som egentligen styr oss? Varför fattar vi helst beslut som stämmer med vår världsbild – och först därefter fyller på med rätt argument?
