Bättre underhåll av cykelbanor, förbättrad utformning av trottoarkanter och automatiska nödbromsningssystem som kan få bilen att stanna innan en cyklist blir påkörd. Det är exempel på åtgärder som skulle kunna minska antalet cykelolyckor, som idag utgör den största mängden allvarliga skador i trafiken. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
I Sverige står cyklister för närmare hälften av alla allvarliga trafikskador. När olyckan sker är risken att skadas 29 gånger högre för en cyklist jämfört med när någon krockar i en bil.
– Via registerdata har jag kunnat se att omkring 20 procent av de cyklister som skadades blev sjukskrivna under minst två veckor, säger Maria Ohlin, avhandlingens författare.
Mest singelolyckor
I avhandlingen har hon ringat in vilka skador bland cyklister som påverkar hälsan under lång tid, och hur de sker. Det som lyfts fram som mer allvarligt är till exempel skador på huvudet, benen, höfterna och axlarna.
– Att huvudskador ofta leder till svåra konsekvenser är känt sedan innan. Men jag visar också att andra skadetyper kan ge långsiktiga besvär, säger Maria Ohlin.
Det är främst i samband med singelolyckor som de allvarliga skadorna inträffar. I inte mindre än 70 procent av olyckorna är bara en enskild cyklist inblandad, enligt en genomgång av enkätsvar från omkring 950 personer som råkat illa ut.
Maria Ohlin har också analyserat omständigheter och olycksförlopp i samtliga 950 olyckor för att se vad som skulle kunna ha förhindrat skador bland cyklister. Hennes slutsats är att störst effekt med lägst antal åtgärder skulle uppnås genom att kombinera de insatser som Trafikverket lyft fram som särskilt viktiga för cyklisters säkerhet – hjälmanvändning, säkra passager, samt underhåll av cykelbanor – med några ytterligare åtgärder.
Automatisk nödbroms i bilar
Det handlar då om automatisk nödbroms för cyklister på personbilar, något som idag finns men där implementeringen kan påskyndas ytterligare, förbättrat och utökat underhåll av cykelbanor, förbättrad utformning av trottoarkanter och kantstenar, samt att så långt som möjligt separera cyklister från både motorfordon och fotgängare.
Att förbättra underhållet av cykelbanor, till exempel med vinterväghållning, är en viktig insats som idag görs, men som måste ske mer systematiskt. Mjukare och energiabsorberande asfalt är också något som skulle behöva vidareutvecklas och genomföras i större utsträckning.
– Det finns inga genvägar, det krävs ett omfattande och systematiskt arbete. Redan idag finns det åtgärder som kan förverkligas i större skala för att få ner olyckstalen. Men vi behöver få saker att hända, säger Maria Ohlin.
Källa: Göteborgs universitet
