Svenska forskare som driver kliniska läkemedelsstudier är dåliga på att offentliggöra resultaten vid studiens slut. Bara en tredjedel av resultaten har rapporterats i tid och resultat från över 200 studier saknas, visar en rapport gjord av forskare vid Lunds universitet inom Cochrane Sverige tillsammans med TranspariMed.
– Kliniska studier vars resultat inte offentliggörs är slöseri med pengar och ett svek mot dem som deltagit i studierna. Det är också ett hot mot folkhälsan, säger Till Bruckner, grundare av TranspariMed.
För att patienterna ska få den bästa behandlingen krävs att behandlingsbesluten baseras på evidens, vilket ofta är en sammanställning av resultat från flera vetenskapliga studier. Detta i sin tur bygger på att resultaten från kliniska studier rapporteras så att de blir tillgängliga för andra forskare. Detta ska också ske enligt europeisk lag (se faktaruta).
Cochrane är en internationell organisation som systematiskt sammanställer evidensläget baserat på forskningsresultat. Deras sammanställningar ligger sedan till grund för sjukvårdens riktlinjer och rekommendationer. Tillsammans med TranspariMed, som arbetar med att öka rapportering av studieresultat, har de i sin rapport granskat de 22 största organisationerna i Sverige som startat minst sex läkemedelsstudier.
Av rapporten framgår att:
- Av 625 studier som registreras i EU Clinical Trials Register uppges 107 vara avslutade sedan mer än ett år och borde därmed gjort sina resultat tillgängliga.
- Mer än 70 procent av de avslutade studierna har ännu inte rapporterats. Endast resultaten från 32 av de 107 avslutade studier har rapporterats.
- Uppskattningsvis saknas resultat från 277 troligen avslutade läkemedelsstudier (se bild).
- Rapporten visar att studier som drivs av läkemedelsindustrin rapporteras i större utsträckning. Sämst att rapportera sina resultat är forskare vid universitet och på sjukhusen.
- Fem av organisationerna i rapporten vars studier sannolikt är avslutade har inte rapporterat ett enda resultat från sina studier.
- I en europeisk jämförelse ligger Sverige dessutom under genomsnittet i antal rapporterade studier. I Sverige är rapporteringsgraden bara 30 procent jämfört med 68 procent i Europa.
Risken är att negativa resultat, eller studier som visat att ett läkemedel har bieffekter, inte inrapporteras, vilket leder till ett sämre beslutsunderlag.
– Vi hoppas att den här rapporten ska leda till förbättrad rapportering av kliniska studier i Sverige. Målet är bättre hälsa för alla genom evidensbaserad sjukvård baserad på ett komplett beslutsunderlag, säger Matteo Bruschettini docent i pediatrik vid Lunds universitet och chef för den svenska delen av Cochrane.
Varför det ser ut så här och varför svenska forskare är dåliga på att rapportera sina forskningsresultat kan Martin Ringsten, forskare vid Cochrane Sverige, bara spekulera om.
– Kanske brist på resurser. Eller en otydlighet i vem som har ansvaret. Kliniska studier drivs ju ofta av forskare knutna till universiteten men utförs inom sjukvården och med finansiering från statliga forskningsfinansiärer, säger han.
En rekommendation från Cochrane Sverige och TranspariMed är att Sverige tar tag i problemet på nationell nivå.
– Vi uppmanar Vetenskapsrådet att skriva på och följa Världshälsoorganisationens, WHO, uppmaning att offentliggöra resultat från kliniska prövningar så fort som möjligt inom 12 månader, avslutar Till Bruckner.
Källa: Lunds universitet
