I dag (23.01.25 n.r.) lägger kommissionen fram ett initiativ med konkreta åtgärder för att ytterligare stärka och främja arbetsmarknadsdialogen på nationell nivå och på EU-nivå. Initiativet innebär ett förnyat starkt åtagande om arbetsmarknadsdialogen som en grundläggande princip i EU:s sociala marknadsekonomi och för dess konkurrenskraft. Det gör det möjligt att anpassa arbetsmarknadsdialogen efter ett arbetsliv i förändring och efter nya trender på arbetsmarknaden, och mot bakgrund av övergången till en digital och klimatneutral ekonomi och framväxten av nya anställningsformer.
Förhandlingarna mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare (arbetsmarknadens parter) genom arbetsmarknadsdialog och kollektiva förhandlingar bidrar till att förbättra levnads- och arbetsvillkoren, till exempel lön, arbetstider, semester, föräldraledighet, utbildning samt åtgärder för hälsa och säkerhet. De spelar också en viktig roll när det gäller att anpassa sig till förändrade ekonomiska och sociala förhållanden och uppnå de produktivitetsvinster som krävs för att stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Allt detta bidrar till social rättvisa och demokrati på arbetsplatsen och till att öka Europas välstånd och motståndskraft.
Arbetsmarknadens parter spelar också en avgörande roll vid kriser och förändringar. Under covid-19-pandemin, till exempel, bidrog de snabbt till att organisera åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och system för korttidsarbete. Arbetsmarknadens parter bidrar också till att hitta balanserade lösningar för att anpassa arbetsmarknaden till den digitala tidsåldern. Ett nära samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare är avgörande för en effektiv organisation av den industriella produktionen och för att förse arbetskraften med kompetens för den gröna och den digitala omställningen.
Omfattningen av och kvaliteten på arbetsmarknadsparternas inflytande varierar dock avsevärt mellan länderna. Medlemskap i fackföreningar och andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal minskar på nationell nivå – från ett EU-genomsnitt på cirka 66 % år 2000 till cirka 56 % 2019. Inom nyare anställningsformer som plattformsarbete och bland exempelvis ungdomar verkar man mindre benägen att låta sig företrädas, och i en del sektorer, som vården, förekommer i princip inga kollektivförhandlingar.
I detta sammanhang föreslår kommissionen en rådsrekommendation där det beskrivs hur EU-länderna kan stärka arbetsmarknadsdialogen och kollektivförhandlingarna på nationell nivå. Kommissionen lägger också fram ett meddelande om att stärka och främja arbetsmarknadsdialogen på EU-nivå. Arbetsmarknadens parter har varit aktivt engagerade i förberedelserna av dessa initiativ.
Arbetsmarknadsdialog för välstånd på nationell nivå
I kommissionens förslag till rådets rekommendation föreslås att medlemsländerna
- säkerställer att arbetsmarknadsparterna ska höras om utformningen och genomförandet av den ekonomiska politiken och sysselsättnings- och socialpolitiken i enlighet med nationell praxis,
- uppmuntrar arbetsmarknadsparterna att titta på nya former av arbeten och atypiska anställningsformer, och att på bred front informera om fördelarna med arbetsmarknadsdialog och om eventuella kollektivavtal som införts,
- möjliggör en ökning av arbetstagarnas och arbetsgivarorganisationernas kapacitet, exempelvis genom att se till att de har tillgång till relevant information och till stöd från de nationella myndigheterna.
Den föreslagna rådsrekommendationen tar full hänsyn till nationella traditioner och arbetsmarknadsparternas självständighet. Den gör det också möjligt för medlemsländerna att bestämma hur de bäst kan uppnå målen med hänsyn till sina specifika förhållanden.
Främja arbetsmarknadsparternas inflytande på EU-nivå
För att främja arbetsmarknadsparternas roll i utformningen av EU:s politik och stärka arbetsmarknadsdialogen på EU-nivå föreslår kommissionen en rad åtgärder som ska
- stärka den europeiska branschvisa arbetsmarknadsdialogen genom att modernisera ramen för den, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter på EU-nivå, med en eventuell översyn av de nuvarande reglerna,
- fortsätta stödja avtal mellan arbetsmarknadens partner, bland annat genom administrativt stöd och juridisk rådgivning,
- stärka arbetsmarknadsparternas deltagande i utformningen av EU:s politik, exempelvis genom att samla in synpunkter från europeiska branschövergripande arbetsmarknadsparter om EU:s politiska prioriteringar inför kommissionens arbetsprogram,
- göra EU:s tekniska och finansiella stöd till arbetsmarknadens parter mer ändamålsenligt; exempelvis kommer kommissionen i samarbete med arbetsmarknadens parter att inrätta ett forskningsnätverk för att övervaka och främja den sociala dialogen i EU.
Kommissionen uppmanar dessutom arbetsmarknadens parter att förhandla om och sluta fler avtal och att öka antalet medlemmar och företrädare i såväl fackföreningar som arbetsgivarorganisationer.
Kommissionen kommer också att fortsätta att främja arbetsmarknadsdialog internationellt genom regelbundet samarbete med Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, samt andra organisationer. Kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att fortsätta att ratificera och ändamålsenligt genomföra ILO-konventioner.
Vad händer nu?
Kommissionen kommer i nära samarbete med arbetsmarknadens parter att följa upp de åtgärder på EU-nivå som föreslås i meddelandet.
Medlemsländerna kommer att diskutera kommissionens förslag till rådets rekommendation så att det kan antas av rådet. När förslaget har antagits uppmanas medlemsländerna att till kommissionen lämna in ett antal åtgärder, som först ska ha diskuterats med arbetsmarknadsparterna, så att rekommendationen kan genomföras. Genomförandet av åtgärderna övervakas sedan noggrant som en del av den europeiska planeringsterminen.
Bakgrund
Dialog mellan arbetsmarknadens parter och arbetstagarnas inflytande är en central princip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och en väsentlig del av det sociala åtagande från Porto 2021 . Kommissionen tillkännagav i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter att den skulle lägga fram ett initiativ för att stödja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå och på nationell nivå, vilket också underströks av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid det sociala trepartstoppmötet 2022.
Kommissionen förberedde detta initiativ i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och förde diskussioner med Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Initiativet om arbetsmarknadsdialog, som också nämns i kommissionens meddelande Konferensen om Europas framtid – Från vision till konkreta åtgärder från juni 2022, utgör ett betydande bidrag till uppföljningen av konferensen. Initiativet om arbetsmarknadsdialog bidrar också till Europaåret för kompetens 2023 och till en industriplan inom ramen för den gröna given eftersom arbetsmarknadens parter spelar en nyckelroll när det gäller att stödja kompetensutveckling, övergångar på arbetsmarknaden och EU:s konkurrenskraft.
Källa: Europeiska kommissionen
