Bland innovationsforskare finns en utbredd uppfattning att kunskapsintensiva företag frodas bäst i större städer. Men i takt med att nätet byggts ut och människor blivit bättre på att använda det, minskar städernas försprång. Dessutom har landsbygdens trofasta personal som inte hoppar mellan jobb visat sig vara en konkurrensfördel. Det visar samhällsgeografen Hjalti Nielsen i en ny avhandling. Och pandemin skyndar på utvecklingen.
Hjalti Nielsen har undersökt åtta företag inom IT- och reklam-branschen som ligger i relativt perifera områden i Småland och Norrbotten, långt från närmaste storstadsområde. I kontrasterande syfte undersökte han också sex företag inom samma branscher i Malmö.
– Det anses inom forskningen att kunskapsintensiva företag inte trivs särskilt bra på landsbygden eftersom där är svårare att hitta välutbildad arbetskraft och de befinner sig längre från stora och avancerade kund- och kunskapsmarknader, säger Hjalti Nielsen. Likväl går det bra för flera av dessa företag på landsbygden. Hittills har vi dock vetat ganska lite om hur de bedriver sin verksamhet.
Hjalti Nielsen har studerat hur landsortsföretagen konkurrerar på marknaden, och hur de kompenserar för brister i den lokala miljön och långa avstånd till kunderna.
– Nackdelen det innebär att inte ligga i storstadsområde med gott om högutbildad arbetskraft och en diversifierad kundmarknad går idag allt lättare att kompensera för, säger han. En liten och homogen lokal kundmarknad och långa avstånd till större och avancerade marknader hindrar inte längre dessa företag att växa.
De studerade landsortsföretagen har vuxit snabbt och konkurrerar nu med liknande företag i storstäderna på deras hemmamarknader, exempelvis i Stockholm. Medan mellan 70 och 100% av landsortsföretagens kunder finns utanför hemmaregionen så ligger motsvarande siffra för de storstadsbaserade företag som studerats på mellan 0–30 procent. Detta trots att även storstadsföretagen huvudsakligen genomför sina projekt över nätet.
– Den viktigaste anledningen till landsortsföretagens framgångar är klart utbyggnaden, utvecklingen och den kraftiga ökningen i användandet av internet de sista 10–20 åren. Det har lett till att människor nu är mer kapabla och villiga att interagera och bedriva affärer via nätet än tidigare. Detta påverkar så klart alla företag oavsett var de befinner sig, men det är extremt viktigt för företag i periferin, säger Hjalti Nielsen. Utvecklingen har till stor del gjort det möjligt för dessa företag att kompensera för frånvaron av traditionella lokaliseringsfördelar. En annan viktig konkurrensfaktor är landsbygdsföretagens stabila arbetskraft.
Låg personalomsättning stärker relationen till kunderna
Hjalti Nielsens forskning visar att kunskapsintensiva företag i periferin har lägre personalomsättning än konkurrenterna i storstadsområden. En låg omsättning bidrar inte bara till att stärka företagets kompetens över tid, förutsatt att de anställda kontinuerligt vidareutbildar sig. Det stärker också långsiktiga relationer med kunder, inklusive de som befinner sig långt ifrån hemmaregionen.
– Goda kundrelationer gör det inte bara lättare att främst interagera över nätet utan det stärker också deras rykte på kundmarknaden och leder till att de med hjälp av goda referenser får lättare att skaffa nya kunder, säger Hjalti Nielsen. Detta är mycket viktigt eftersom de företag som jag har studerat varken har tid eller resurser att marknadsföra sina tjänster via traditionella medier. De är beroende av att nya kunder tar den första kontakten, särskilt de som finns på avlägsna marknader.
Covid påskyndar utvecklingen
Även om det är för tidigt att säga hur mycket covid-pandemin har påverkat utvecklingen så kan man konstatera att människor tvingats interagera och göra affärer över nätet mer än någonsin tidigare.
– Covid19 har fungerat som en intensivkurs i användandet av olika IKT-applikationer. Människor har tvingats utforska olika metoder att interagera digitalt och blivit bättre på detta än tidigare. Även om Covid 19-viruset redan har haft dramatiska effekter på våra liv, så har en oavsiktlig bieffekt blivit en kompetenshöjning i digital kommunikation, säger Hjalti Nielsen. Detta kommer högst sannolikt att få en positiv effekt för många företag. Särskilt de som ligger i perifera regioner.
Källa: Lunds universitet
