Skogar absorberar koldioxid. I vår nyhetsgrafik kan du läsa mer om hur EU vill använda denna förmåga för att bekämpa klimatförändringarna och för att minska klimatavtrycket ytterligare.
EU har förespråkat flera initiativ för att minksa utsläppen, eftersom skogarna spelar en central roll för att fånga in koldioxid från atmosfären som annars hade bidragit till den globala uppvärmningen. EU arbetar med nya regelverk för att öka antalet kolsänkor.
Parlamentets miljöutskott röstade den 17 maj för en uppdatering av reglerna för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Parlamentet kommer att rösta om det i juni.
Läs vidare för att veta mer om nyckelfaktorerna för skog i EU och vad parlamentet föreslår för att stärka skogens förmåga att fånga upp koldioxid från atmosfären.
Skogens roll i EU: nyckelfakta
EU:s skogar absorberar motsvarande 7 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser varje år.
Det finns 159 miljoner hektar skog i EU. Totalt täcker skogarna 43,5 procent av EU:s yta. Hur stor andel av landytan som täcks av skog varierar dock avsevärt från en medlemsstat till en annan. I Malta täcks drygt 10 procent av landytan av skog. I Finland står motsvarande siffra för närmare 70 procent.
Utöver rollen som kolsänka, tillför skogarna mycket till ekosystemet. De bidrar till att skydda marken (mot erosion), utgör en del av vattnets cykel, skyddar biologisk mångfald genom att skapa en livsmiljö för ett stort antal arter och reglerar det lokala klimatet.
Vilka sektorer påverkas av reglerna?
De reviderade reglerna påverkar markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De omfattar huvudsakligen skogsmark och jordbruksmark samt mark vars användning har ändrats till, eller från, någon av dessa användningsområden.
Växthusgaser uppstår i markanvändningen (speciellt marker som görs om till åkermarker), avskogning och från jordbruksmarker. Men sektorn släpper inte enbart ut växthusgaser utan kan också bidra till att minska mängden koldioxid i atmosfären.
Vad vill Europaparlamentet?
Ledamöter vill öka EU:s naturliga kolsänkor, till exempel genom att säkra våtmarker och myrar, plantera nya skogar och stoppa avskogningen. Detta skulle leda till en ännu större minskning av EU:s utsläpp än målet för 2030 på 55 procent.
Kommissionens förslag att inkludera andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbruket i sektorn för markanvändning fick däremot inte stöd av ledamöterna i miljöutskottet. De anser att koldioxidupptagningen i kolsänkor – som av naturen är flyktiga och bräckliga – inte bör användas för att kompensera andra utsläpp. Prioritet bör även fortsättningsvis vara att drastiskt minska utsläppen från andra sektorer.
Parlamentet vill att kommissionen ska sätta upp specifika mål för EU-ländernas absorption av koldioxid i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk vart femte år från och med 2035.
EU:s åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser
Översynen av reglerna för markanvändning och skogsbruk är en del av Fit for 55-paketet som syftar till att, i enlighet med klimatlagen, uppnå EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030.
Andra delar av lagstiftningspaketet innehåller bland annat förslag om handel med utsläppsrätter, ansvarsfördelning mellan EU-länderna, utsläpp från bilar, förnybar energi och energieffektivitet.
Artikeln publicerades ursprungligen den 13 september 2017 men har uppdaterats löpande.
Källa: Eurpaparlamentet
