Synen på innovation skulle må bra av att breddas och inkludera fler aspekter än i dag. Om forskare och samhället försökte förstå det motstånd som innovationer kan möta och ta in det i forskningen, skulle både innovationsprocessen och innovationsforskningen förbättras. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet
En innovation kan vara nästan vad som helst. Det beskrivs ofta som något nytt som sprids, och detta nya kan vara allt från ett mer effektivt vapen som möjliggör kolonialisering till ett nytt coronavaccin. Det är helt enkelt en väldigt generell term som är alltför bred för att man ska kunna säga att innovation generellt sett är bra eller dåligt.
– Om vi antar att innovation är bra gör vi ett antagande om att alla människor tycker likadant när det gäller hur samhället ska utvecklas, eller så antar vi att visa människor ska få bestämma medan de andra ska vara tysta. Trots det har mycket av tidigare innovationsforskning utgått enbart från det innoverande företagets perspektiv, säger Helena Fornstedt, forskare i industriell teknik som nyligen disputerat.
– Även när forskarna studerar det som ses som hållbar eller fattigdomsbekämpande innovation, sker det också oftast ur ett företagsperspektiv. Det kan i sin tur leda till att även hållbar innovation kan ske på bekostnad av urfolks rättigheter utan att innovationsforskare märker det. Det snäva perspektivet gör det svårare att förstå varför det finns motstånd mot en innovation.
Innovation beskrivs som positivt
I sin avhandling beskriver hon hur innovationsforskare ofta använder begreppet ”innovation” som något positivt av sig självt, och ”motstånd” som något negativt, som en fiende till innovationen som motarbetar dess mål. Det hon vill visa är att motstånd förstås bättre om det ses om en del av en annan process med ett annat mål än innovationsmålet.
I studien har hon, genom intervjuer och dokumentstudier, studerat tre företag verksamma i sjukvården och på energimarknaden.
Ett av de fall som beskrivs i avhandlingen handlar om ett företag som utvecklat en medicinsk produkt som förde med sig miljöfarliga utsläpp. Då bestod motståndet av landstings interna riktlinjer, miljöintresserade, miljöorganisationer, statliga institutioner med flera, som ville uppnå en bra livsmiljö för de vattenlevande varelserna. Det var deras främsta mål, inte att motarbeta innovation.
Började motarbeta varandra
När de två intressegrupperna möttes uppstod en målkonflikt och de började motarbeta varandra. Innovationsforskare har ofta värderat innovationsprocessen högre än andra processer, som kan vara exempelvis arbetares strävan efter trygga anställningar och goda arbetsförhållanden eller kunders önskan att fortsätta använda den teknik de är vana vid och trivs med.
– När motstånd mot innovation beskrivs som en process som försöker forma världen blir det tydligt att det är en fråga om perspektiv. Forskningen är inte neutral när företagets utveckling värderas högre än andra processer från till exempel miljörörelsen och arbetarrörelsen. Då präglas den, inte alltid uttalat, av ideologier som nyliberalism, som värderar egennytta, konkurrens och entreprenörskap och ser företag som genomgående positiva krafter i samhället, säger Helena Fornstedt.
När bara kommersialiserade varor och tjänster inkluderas i innovationsbegreppet och fokus är på att innovation leder till ekonomisk tillväxt riskerar forskare och allmänhet att bli blinda för de potentiellt negativa konsekvenserna med innovation, skriver hon. Motståndet mot innovationen riskerar då att ses som dysfunktionellt och ologiskt. Det marginaliserar också andra perspektiv. Delar som hamnar utanför forskningen är de som innehas av till exempel urfolk, rasifierade, kvinnor, arbetare, djur, ekosystem och geosystem.
Kulturen kring vetenskapliga publiceringar
Avhandlingen behandlar också kulturen kring vetenskapliga publiceringar när det gäller innovationsforskning. Helena Fornstedt beskriver hur högt rankade vetenskapliga tidskrifter omedvetet eller medvetet låser ute och osynliggör innovationsforskning som inte anses följa den gängse positiva bilden av vad innovation är. Det finns högt rankade tidskrifter som tycker att en viss typ av forskning är värdefullare än annan, skriver hon.
– Att enstaka forskare har en snäv positiv tolkning kan väl hända. Problemet är när hela forskningsfältet behandlar ämnet på samma sätt, och när de vetenskapliga tidskrifterna också domineras av den tolkningen. Det börjar bli mer tydligt att vi missar något viktigt inom innovationsforskningen. Hela fältet står i kris om vi inte förstår effekterna av innovationsprocesserna, säger Helena Fornstedt.
Kölla; Uppsala universitet / Elin Bäckström
