Forskare om konsumtionens julafton: Black Friday

Nuförtiden rear butikerna sina varor redan innan julafton i allt från Singles Day till Black Week. Eller? Är det ens rea? Eller bara ett knep för att få oss att handla saker vi inte behöver? Några av våra forskare vid Lunds universitet funderar och bjuder även på sina bästa hållbarhetstips till dig som konsument.

Forskarna kommenterar:

Johan Anselmsson, professor i marknadsföring vid Ekonomihögskolan

Johan Anselmsson. Foto.

Dessutom handlar vi mer och mer från utlandet med långa frakter eller resor.

Min ståndpunkt just nu är att vi bara köper mer och mer nytt. Vi pratar kanske mer om secondhand, men försäljningen av second hand-varor minskar och samma sak gäller reparationer.

Dessutom handlar vi mer och mer från utlandet med långa frakter eller resor. Detta är det senaste jag sett från när jag och studenterna gjorde research i september.”

Läs mer: Centrum för handelsforskning kommenterar Black Friday 2018

Läs mer om Johans forskning i Lunds universitets forskningsportal

Carys Egan-Wyer, doktor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan

Den mest hållbara och ekonomiska saken är den som du redan äger.

Det är en myt att det kostar mindre att handla på Black Friday. Många saker i butikerna är billigare andra dagar på året. Black Friday är inte en realisation där butikerna ger rabatt på sitt överskottslager för att bli av med det. Snarare är det ett sätt för affärer att uppmuntra konsumenter att köpa utan att tänka efter. Panikmentaliteten gör att vi köper saker som vi inte behöver (eller ens vill ha) och som i slutänden snart slängs bort. Det är dåligt för planeten och för våra plånböcker.

Om det är något som du har velat ha länge ­­– som du har researchat och som du vet att du kommer att få bra, långsiktig användning av ­– råkar vara till salu på Black Friday, då är det naturligtvis bra att köpa det just då. Men impulsköp kommer sannolikt inte att göra att du sparar pengar på lång sikt även om de känns som en bra affär där och då.

Den mest hållbara och ekonomiska saken är den som du redan äger. Titta på vad du redan har istället för att köpa nytt. Kan du klä om, återanvända, uppgradera, byta, låna eller köpa något ’preloved’ innan du köper något nytt?”

Läs mer om Carys forskning i Lunds universitets forskningsportal

Emma Samsioe, postdoktor i service management och tjänstevetenskap på Campus Helsingborg

Emma Samsoie. Foto.

Företag behöver ta ansvar att inte ta fram klädesplagg som har en stor miljöpåverkan.

Att handla mycket och billigt har varit enkelt, lätt och kul. Konsumtion av fast fashion, som jag studerat i min avhandling, är just ett sådant exempel ­– det är en typ av modekonsumtion som uppmuntrar till en ständig jakt på den rätta outfiten. Och Black Friday är också ett sådant konsumtionsfenomen; en möjliggörare för enkel, lätt och billig shopping. 

Det finns en vana och förväntan hos konsumenter av fast fashion ­– att det ska vara billigt och att de alltid ska ha råd att handla det senaste – och vid Black Friday ska det vara ännu billigare. Men jag menar att fast fashion-konsumenten behöver bli mer kräsen i konsumtionsval – till exempel genom att ifrågasätta hur det kan vara så billigt.

Det finns mer att vara kräsen kring än att vara kräsen när det gäller trender. Det behöver inte betyda att du helt slutar handla men att du handlar betydligt mindre och med mer eftertanke; att handla saker som du tänkt på en längre tid och som du sedan kan använda under en längre tid.

Samtidigt tycker jag inte att allt fokus ska vara på konsumenten: företag behöver ta ansvar att inte ta fram klädesplagg som har en stor miljöpåverkan – och här krävs det då också nya affärsmodeller.”

Läs mer om Emmas forskning på ism.lu.se

Jens Rennstam, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan

Jens Rennstam. Foto.

Det finns bättre sätt att hjälpa dem som är så fattiga att de inte har råd med basvaror.

”Vi bör ha ett klassperspektiv på konsumtion och Black Friday. Där hade Weidmo Uvell en poäng i sin opinionsartikel förra året. När det gäller privatkonsumenters förändringar i sitt konsumtionsbeteende kan man inte förvänta sig samma saker av rika som fattiga, enkelt uttryckt. Det är de rika som står för störst utsläpp, och de som behöver och kan ändra sitt beteende mest. Detta gäller även på en global nivå, där omfördelning av resurser krävs och vi bör förvänta oss starkare åtgärder från rika länder än fattiga. Däremot är Weidmo Uvells poäng att vi behöver Black Friday för att fattiga människor ska ha råd att konsumera märklig (om hon nu menar det, det verkar så). Det finns bättre sätt att hjälpa dem som är så fattiga att de inte har råd med basvaror, sätt som inte drar med sig en massa andra som inte alls är så fattiga i konsumtionsyran.

När det gäller företagens svar på min och Sverre Spoelstras stickprovsundersökning från förra året så vet jag inte hur de tänker. Men jag tycker inte att svaren är så konstiga. Ett företag skrev att det är en “självklarhet” att de “hoppar på Black Friday-tåget och ger våra kunder våra allra bästa priser och erbjudanden”. Ett annat lade ansvaret på konsumenterna och svarade att “det är frivilligt för konsumenter att ta del av erbjudandet”. Svaren är ett exempel på det som till exempel Nils Brunsson (svensk företagsekonom) har noterat för länge sedan, nämligen att företag inte säger samma sak som de gör och kommunicerar på olika sätt i olika situationer för att hantera motstridiga intressen. När de kommunicerar med hållbarhetsfolk pekar de på att de har slutat med pappersfakturor och liknande, när de kommunicerar med sina kunder poängterar de sina extrapriser och andra konsumtionsstimulerande erbjudanden. Dessa två kommunikationer är motstridiga, vilket speglar två av de många motstridiga krav de ställs inför: å ena sidan behöver de sälja mer för att konkurrera, å andra sidan behöver de framstå som miljömässigt ansvarsfulla. Dessa två går ofta inte ihop. Det är därför vi menar att vi inte ska förlita oss på att företagen tar något avgörande ansvar för miljön. 

Läs mer om Jens forskning i Lunds universitets forskningsportal

Veronika Tarnovskaya, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan

Veronika Tarnovskaya. Foto.

Vi måste sluta tänka på ekonomi som något övermänskligt.

Förra året skrev Johan Norberg i fPlus ’Om vi skulle sluta konsumera skulle vi och resten av världen bli väldigt fattiga. Det är tack vare handelns utveckling och marknadsekonomin som 130 000 människor dagligen lyfts ur fattigdom – och det är väldigt intressant att detta sker när folk klagar som mest på konsumtionen.’

Jag tycker att Johan Norberg har valt att argumentera för Black Friday och dylikt med en sorts tom retorik. Han förväxlar en konsumtion för att leva ett värdigt liv med att konsumera för att vara hundra procent beroende av stora företagens globala ambitioner, till exempelvis att hela världen ska dricka till exempel Coca Cola och äta på McDonalds. Dessa två globala och otroligt starka varumärken är, menar jag, ansvariga för hela kontinenters (Sydamerika) och länders (USAMexiko) usla matvanor och överviktsepidemi. Black Friday är ett exempel på hur företag skapar och kristalliserar oansvarsfulla och farliga beteenden – överkonsumtion, impulsivitet, beroende och nonchalans.

En annan åsikt som lyftes fram förra året kom från Rebecca Weidmo Uvell i SVT Opinion. Hon skrev: ’När mediemän i medelklassen skriver krönikor om att man inte ska flyga drömmer underklassen om att ha råd att bara en gång ta sin familj på en solresa utomlands. För en fattig familj handlar det istället om extrapriser och stormarknadens egna märken.’

Men den typen av åsikter är ännu ’farligare’ än Johan Norbergs retorik eftersom skribenten förvrider problematiken och paketerar den som en klassfråga och fokuserar på medelklassens skuld inför de ’stackars’ fattiga och invandrare som bara kan konsumera på rea och saknar något val. Jag tycker att det är oetiskt att nedvärdera en stor grupp egna medborgare till en underklass som är värd Black Fridays, Ullared och snabbmat. Ur ett varumärkesperspektiv är Black Friday och dylikt också skadligt eftersom företagen nedvärderar sina märken både finansiellt (reapriser, volym) och etiskt (vad står dessa varumärken för? I de flesta fallen hittar vi höga och vackra visioner och ambitioner på deras hemsidor).

Vi lever i ett absurdistiskt samhälle där vår hjärna är i stark obalans med vårt hjärta, det är en sorts Kafka-samhälle. Vi vet alla att klimatkrisen är akut och att överkonsumtionen är en stor bov, men ändå låter vi oss dras i de här skadliga beroendebeteendemönstren – Black Friday är bara ett exempel. Vi måste sluta tänka på ekonomi som något övermänskligt och börja tänka på ekonomi som ett långsiktigt samhällsansvar, som något som ska vara till nytta för alla. Och etiska varumärken är ett utmärkt verktyg på att nå dessa mål.

Läs mer om Veronikas forskning i Lunds universitets forskningsportal

Axel Welinder, doktorand i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan

Axel Welinder. Foto.

Kan vi verkligen konsumera oss ur den här klimatknipan?

Jag som kommunikations- och hållbarhetsforskare skulle vilja påstå att det är i just julstressen som vi bör vara lite extra vaksamma på hur det pratas om hållbarhet. För leder verkligen ett växande berg av hållbarhetssnack till mer hållbara synsätt och beteendemönster? Inte nödvändigtvis. Framförallt inte med många av de budskap vi utsätts för genom reklam.

När allt fler företag bidrar till hållbarhetsdiskursen i försök att få oss att tänka och handla mer ‘hållbart’, då är det extra viktigt att vi som konsumenter och medmänniskor ställer oss följande fråga; kan vi verkligen konsumera oss ut ur den här klimatknipan? Är ‘det hållbara alternativet’ för mig verkligen det bästa alternativet för oss? Allt som oftast är svaret nej. Det hållbaraste alternativet brukar vara att köpa mindre och inte mer. Även om du funderar på att köpa den där nya hållbara prylen i butiken som bojkottar Black Friday ‘för miljöns skull’. Räcker inte det du och många andra redan har?

Det är kanske just reklamens legitimitet du bör ifrågasätta från ett hållbarhetsperspektiv. De budskap som ges kanske förvränger vår syn på vad hållbara livsval är. Framförallt kan reklamen mörklägga grunden till varför vi faktiskt sitter i den här klimatknipan överhuvudtaget. En intressant tanke att leka med är hur svenskarnas klimatavtryck hade påverkats om vi mer eller mindre förbjudit reklam. Till det bättre eller sämre? På bekostnad av vårt välbefinnande eller inte? Vem vet. Men det tål att tänkas på.

Ofta får jag, och nog många andra med mig, intrycket av att allt prat om hållbarhet är just det; prat. Det verkar vara mycket snack och lite verkstad så att säga. Men är det hela sanningen? Är allt snack om hållbarhet bara rökridåer för ohållbara beteenden eller kan det faktiskt ha en positiv inverkan på människans relation till naturen? Vad gör egentligen hållbarhetsprat med vår världsbild och våra beteenden?

Det beror såklart på. Det beror på hur vi pratar om hållbarhet. Det är nämligen så att sättet vi väljer att prata om begreppet bestämmer den mening vi tillskriver det. En mening som i sin tur påverkar hur vi förstår och ‘gör’ hållbarhet. Lite förenklat skulle man kunna säga såhär från ett språkperspektiv: (hållbarhets)intryck påverkar (hållbarhets)uttryck som påverkar (klimat)avtryck. Alltså, när ett nytt begrepp gör entré i vårt språk tillåter det oss att artikulera och uttrycka vad vi ser på nya sätt. Både för oss själva och till varandra. Ett förnyat språk ger oss så att säga nya perspektiv att applicera på alla de upplevelser som vårt liv består av. Till exempel, när vi ser en ko efter att ha lyssnat på ett av Gretas brandtal så för djuret kanske inte bara tankarna till en lantlig idyll, utan också till alla de metanfyllda rapar som kommer ur kossans mule.

Med ett växande hållbarhetsperspektiv i bakhuvudet kan vi alltså förhålla oss till världen vi lever i på nya sätt. Kanske kan hållbarhetsbegreppet till och med få oss att tänka och handla lite annorlunda när vi snart beger oss ut i julhandeln, bokar vinterresan eller på annat sätt konsumerar oss igenom vintermörkret. Men effekten beror såklart på vad vi får det att betyda.”

Läs mer om Axels forskning i Lunds universitets forskningsportal

Annons