Nu blir det lättare att forska på innovationernas historia i Sverige. Alla beviljade svenska patent från 1746 – 1945 har digitaliserats och samlats i en sökbar databas – Svenska historiska patent – i samarbete mellan Patent- och registreringsverket (PRV) och Uppsala universitet. Sökmotorn invigs den 20 maj av rektor Anders Hagfeldt och PRVs generaldirektör Peter Strömbäck.
Svenska historiska patent används ungefär som vilken sökmotor som helst. Det går att söka på till exempel namn, yrke, orter i Sverige, patentklasser och beviljandedatum.
Databasen bakom sökverktyget har byggts upp av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med PRV, genom att skanna information från liggare och kassakort på Riksarkivet och PRV.
– Det som är unikt i Sverige är att fram till mitten av 1940-talet har vi inte bara information om patentet utan också om personen som har patentet och vilket patentombud som bistått vid patentansökan, säger Fredrik Tell, professor i företagsekonomi och knuten till Centrum för företagandets historia.
– Det går till exempel att få fram att Charlotta Johnsson (född Gustavsson) var uppfinnare och slöjdlärarinna från Söderköping. Då kan vi berätta en mer levande historia om hur samhället utvecklas med teknikhistorien.
Innovationer och järnvägsnätet
Ett exempel är en studie av David Andersson, forskare i företagsekonomi, samt Thor Berger och Erik Prawitz vid Institutet för Näringslivsforskning, som visar att uppfinnares lokalisering sammanföll med utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet. Ett annat är en studie av migration och patentering i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Även allmänheten, som släktforskare eller hembygdsföreningar, kan ha glädje av den nya databasen, menar Fredrik Tell.
– Det är en enkel sökmotor som kan användas av alla. Den kan ge svar på frågor som: Hade min farmor ett patent? Söktes några patent av bokbindare i Ånge på 1800-talet?
Projektet startade för flera år sedan vid Uppsala universitet och Centrum för näringslivshistoria. När David Andersson, som då var doktorand, insåg att det inte fanns någon databas för äldre patent, satte han igång med att digitalisera alla svenska patent från 1746 till 1914. Resultatet blev en databas med 45 000 patent och en avhandling om teknologimarknader.
Sedan sökte forskargruppen finansiering för att fortsätta digitaliseringen.
– PRV har digitala patentregister från 1975 till 2014 och vi ville komplettera med tidigare patent. Riksbankens jubileumsfond bidrog med nästan fem miljoner kronor. Vi anställde 15 deltidsassistenter under ett år men nådde ändå bara fram till år 1945, då arbetet är tidskrävande.
Vill fylla ut gapet
Planen är att fortsätta fylla ut gapet mellan 1945 och 1975 och de har sökt nya forskningsanslag för detta. Men redan nu finns möjlighet att skapa massor av ny kunskap om innovationernas historia i Sverige.
Till exempel kom en ny patentlagstiftning i Sverige 1884, som var en av de modernaste i världen vid sidan av USA och Tyskland. Den slog fast att alla patent skulle nyhetsgranskas innan de fick registreringsbevis.
– Nyhetsgranskningen ökar värdet på patentet, eftersom patenten garanterat hade ett värde efter undersökningen. Det sammanfaller med snilleindustrin – till exempel Eriksson och Asea som är storföretag idag. Vi hade starkare rättigheter i Sverige än i många andra länder och mellan 10 och 20 procent av alla patent överläts och bytte ägare, säger Fredrik Tell.
Källa: Uppsala universitet – Annica Hulth
SVENSKA HISTORISKA PATENT
- Databasen Svenska historiska patent kompletterar PRVs digitala patentregister för åren 1975-2014, med de äldsta uppgifterna från 1746. Sverige hade tidigt en mycket modern patentlagstiftning och det finns en unik mängd samlad data, vilket gör databasen även internationellt intressant.
- Arbetet med digitaliseringen har pågått under ett antal år med finansiering från Riksbankens jubileumsfond.
- Databasen invigs den 20 maj av Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet och Peter Strömbäck, generaldirektör.
