Ta reda på i vilken utsträckning EU drar nytta av globaliseringen och hur unionen tacklar negativa effekter på sysselsättningen.
Globaliseringen skapar jobbmöjligheter men kan också resultera i att arbetstillfällen försvinner. Att hantera globaliseringen för att dra mest möjliga nytta av den är en prioritering för EU, precis som att skapa det ”sociala Europa” där arbetstagare som förlorat jobbet kan få hjälp att hitta nytt jobb.
Globaliseringen skapar jobbmöjligheter i Europa
Antalet jobb som är direkt eller indirekt avhängiga av EU:s exporter till länder utanför unionen växer löpande. Det ökade från 21,7 miljoner jobb år 2000 till 38 miljoner jobb 2019. Vart femte jobb i EU är beroende av export.
Arbetstillfällena handlar inte bara om jobb i exportföretag utan sträcker sig även till de företag som levererar varor och tjänster till dem.
Exempelvis, i Sverige beräknas cirka 779 000 jobb vara beroende av export till länder utanför EU. Tack vare den gemensamma marknaden beräknas ytterligare 172 000 jobb i Sverige vara avhängiga av exporter från andra EU-länder till länder utanför unionen. Totalt motsvarar det 19 procent av alla jobb i Sverige som är beroende av EU-export.
Andelen högutbildade arbetstagare i exportberoende jobb ökar, och i genomsnitt är exportberoende jobb 12 procent mer välbetalda än andra jobb.
De negativa effekterna av globalisering och sysselsättning
Globalisering medför öka konkurrens mellan företag, vilken kan innebära att företag upphör, flyttar utomlands och att jobb går förlorade.
De mest sårbara EU-sektorerna karaktäriseras av att jobb som kräver liten eller ingen utbildning dominerar, exempelvis inom textil-, sko- och läderindustri, samt metall och tillverkningsindustri. Tillverkningsindustrin är den mest drabbade av att företag lokaliserar utomlands på grund av konkurrensen från låglöneländer.
Coronapandemin har visat på behovet av att flytta produktionen inom särskilt kritiska sektorer, såsom inom läkemedelstillverkning, tillbaka till EU.
Även om utlokalisering ofta förekommer i debatten om globalisering visar statistiken att mängden jobb som går förlorade på grund av detta inom EU stadigt minskar. Trenderna förändras och nu sker utlokaliseringar oftare i östeuropeiska länder snarare än i Västeuropa. Utlokaliseringarna sker oftast till Nordafrika och Asien.
Även om de övergripande konsekvenserna av liberaliseringen av internationell handel är positiva, drabbas vissa sektorer hårt, och anpassningstiden det tar för arbetstagare att hitta sysselsättning inom andra sektorer kan underminera fördelarna.
Globaliseringsfonden ska hjälpa dem som blivit arbetslösa
För att mildra de negativa effekterna av globaliseringen och minska arbetslösminska arbetslöshetenheten skapade EU Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (”globaliseringsfonden”) 2006. Syftet var att hjälpa arbetstagare som på grund av globaliseringen blivit övertaliga och förlorat sina jobb.
Denna nödfond medfinansierar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att återanställa arbetstagare och stimulera företagande. Projekt som finansieras av fonden inbegriper bland annat utbildning och vidareutbildning, karriärrådgivning, hjälp att söka jobb samt mentorskap och företagsskapande.
År 2009 utvidgades fonden till att omfatta förlorade arbetstillfällen orsakade av större strukturförändringar till följd av den ekonomiska krisen.
I april 2021 enades ledamöterna om att uppdatera reglerna så att fonden kan användas för att hjälpa fler europeiska arbetstagare.
Fonden kan användas:
- när mer än 200 anställda förlorat sina jobb hos en enskild arbetsgivare och dess leverantörer, eller
- när ett stort antal arbetstagare förlorar jobbet inom en särskild bransch, i en eller flera angränsande regioner.
- för att ansöka om en engångsinvestering på upp till 22 000 euro för att starta eget företag eller för anställda att ta över verksamheten
- för att få särskilt stöd som exempelvis barnomsorg i samband med jobbsökning eller kompetensutveckling
Sedan 2007 har fonden fördelat ut 687,7 miljoner euro, och hjälpt cirka 170 000 friställda arbetstagare. I Sverige avsatte fonden exempelvis 2,13 miljoner euro i jobbsökningsstöd till 900 tidigare Ericsson-anställda.
Mer om globaliseringen och EU
- Globalisation: how the EU’s trade policy helps to promote human rights, 2019-06-19 (en)
- EU:s handel med resten av världen i siffror (nyhetsgrafik), 2018-08-21
- EU international trade policy explained, 2019-06-03 (en)
- Effekterna av ekonomisk globalisering i Europa: Nyckelfakta, 2019-06-12
Källa: Europaparlamentet
