En överenskommelse mellan Etiopien och Somaliland har väckt kritik från Somalia och orsakat ökade spänningar på den nordöstra regionen i Afrika, rapporterar The New York Times. Detta har bland annat lett till oroligheter bland de övriga grannländerna gällande åtkomsten till Röda havet och eventuellt en attack till följd av en mer hotfull samtalston.
De ökade spänningarna kan spåras tillbaka till när Etiopiens regering signerade ett preliminärt avtal med Somaliland, en självutropad stat i Somalia och en region som inte har blivit internationellt erkänd, vilket väckte reaktioner från Somalia. Avtalet handlade bland annat om att Etiopien skulle få åtkomst till den del av territoriet som leder till Röda havet, hamnen Berbera, för kommersiella och militära ändamål. I det preliminära avtalet stod det bland annat att den etiopiska armén ska få tillgång till Röda havet i 50 år i utbyte mot att Etiopien internationellt erkänner Somaliland som en självständig stat. Avtalet är ännu inte bindande, enligt The New York Times. The Guardian rapporterar vidare att Somalia ställer sig emot avtalet och ser detta som en provokation, då de har sagt att de är förberedda på krig om saker skulle gå vidare.
Avtalet ska enligt nyhetsrapporteringen ha orsakat splittringar i regionen, som redan har påfrestats av pågående inbördeskrig, humanitära kriser och politisk instabilitet. Artikeln uppger även att avtalet kan riskera att öka spänningen nära Röda havet, speciellt efter ett känsligt läge och ökad säkerhetsrisk kring rutten där export och import av varor sker till följd av kriget mellan Israel och Hamas. Somalia motsätter sig avtalet starkt och landets statsminister Hamzi Abdi Barre höll i ett möte om avtalet med de övriga politikerna. Somalias regering har bett både Afrikanska unionen och FN:s säkerhetsråd om att titta närmare på saken och ta upp ärendet på möten. Somalia kallade också hem sin ambassadör från Etiopien för brådskande överläggningar. Ett par dagar senare kom ett förtydligande om att Somalia är redo för krig från Somalias sida, när detta uttrycktes av presidenten Hassan Sheikh Mohamud i huvudstaden Mogadishu.
Det preliminära avtalet mellan Etiopien och Somaliland har även ekonomiska och politiska konsekvenser för de närliggande länderna. Exempelvis betalar Etiopien omkring 1,5 miljarder dollar per år för att få använda hamnarna i Djibouti. Skulle detta förändras så riskerar landets minskade inkomst till följd av att Etiopien ändrar handelsrutt kunna bidra till politisk instabilitet i landet för att Etiopien har betalat avgifterna under två årtionden. Etiopien förlorade åtkomsten till Röda havet när Eritrea förklarade sig självständigt 1993 och har förlitat sig på hamnarna i Djibouti sedan det inträffade.
Mer än 95% av landets import- och exportvaror passerar in till landet genom Djibouti, och att betala summan för den nödvändiga funktionen som hamnarna har är en påtaglig kostnad för ett land som har haft svårt att betala av sina skulder. Landet har haft svårigheter med den ekonomiska situationen efter pandemin och ett tvåårigt inbördeskrig som avslutades i november 2022. Etiopien har begärt skuldlättnad under 2021, men förhandlingarna dröjde till följd av inbördeskrig. Landet har inte klarat av att betala in den första förväntade summan i december förra året. Etiopien har försökt att leta efter andra alternativ och utforskat möjligheten att använda hamnar i Sudan och Kenya, men ännu har inget alternativ utformats.
Eritrea och Egypten kan även oroa sig för Etiopiens kommande militära närvaro i Röda havet och i Adenviken i framtiden, om avtalet går igenom. Etiopien är nationen med den näst största befolkningen i Afrika. Etiopien förlorade åtkomsten till Röda havet när Eritrea förklarade sig självständigt 1993 och detta har lett till flera försök att hitta lösningar på problemet med en avsaknad tillgång till hamnar. Till följd av förhandlingarna mellan Etiopien och Somaliland har en stigande nationalism blivit synligt. Ett uttalande av Abiy, en etiopisk politiker, definierade situationen som att “Etiopien måste frigöra sig från sin geografiska fängelse” och refererade till en stridsledare som har talat om Röda havet som “Etiopiens naturliga gräns”. Enligt Samira Gaid, en analytiker som arbetar i Somalias huvudstad Mogadishu, har dessa uttalanden väckt upprörda reaktioner i Somalia. Detta har bland annat lett till en ökad oro för ytterligare stridigheter bland människor som har följt den upptrappade spänningen, som visade sig slå rätt med tanke på att Tigray-konflikten återigen har blossat upp i Etiopien. Trupper som har spårats till den etiopiska regimen har uppgetts avliva ett dussintal civila i Amhara-regionen enligt invånare som beskriver detta som en konsekvens av en konflikt mellan lokalbefolkningen och militian. Journalister får inte ta sig in till området och internet ligger nere, men internationella medier har lyckats intervjua lokalbefolkningen och samla information via anonyma samtal. Enligt vittnen har vissa civila offer mördats på sätt som liknar avrättningar. En utredning av dödsfallen har inletts från myndigheternas håll, men läget förblir instabilt och allavrligt.
Somaliland utropade självständighet från Somalia 1991 och har sedan dess satt upp en egen valuta, flagga och flera politiska val, inklusive presidentval, i regionen. Den valda presidenten Abdi har suttit vid makten utöver sin mandatperiod, trots protest från landets politiska opposition. Dessutom har det förekommit att ett dussintal civila har skadats och omkommit i konflikter mot myndigheter och medlemmar från en klan. Enligt Gaid är förhandlingarna mellan Somaliland och Etiopien ett försök för president Abdi att få mer styrka i hans förhandlingsmakt. Detta riskerar att provocera fram det motsatta när Somalia inte bara ställer sig emot detta avtal, utan även hotar det diplomatiska läget mellan Somalia och Etiopien.
Den här upptrappade konflikten kopplad till Röda havet är inte det enda exemplet på den ökade spänningen som har ägt rum i regionen. Flera anfall mot ett dussintal fartyg som har seglat genom Röda havet har också inträffat de senaste månaderna, sedan november förra året, vilket har lett till oro för fraktföretag, som ställs inför frågan om huruvida de ska fortsätta transportera varor genom Suezkanalen eller inte. Om fartygen fortsätter genom Suezkanalen så kan de attackeras av Houthimilitanterna från Jemen och få stå för ökade kostnader, inklusive högre försäkringsavgifter. Om fartygen däremot undviker Suezkanalen så seglar de över 6000 km runt Afrika, förbränner mer bränsle och förlänger resan med tio dagar. Attackerna på fartygen har benämnts som “beväpnandet av den globala leverantörskedjan”, enligt Marco Forgione, generaldirektör för Institute of Export and International Trade, som stöder brittiska företags försök att expandera på marknader utanför Europa. Under de senaste månaderna har de globala leveranskedjorna återhämtat sig efter tre år av hinder och svårigheter orsakade av pandemin och till och med en kort blockering av Suezkanalen, som ligger i den nordvästra änden av Röda havet och hanterar cirka 12 procent av den globala handeln. Fraktpriserna hade sjunkit kraftigt och de långa förseningar som hade drabbat detaljhandlare i USA och Europa hade lösts sedan dess.
Hittills har problemen i Röda havet inte stört de globala leveranskedjorna i samma utsträckning som pandemin gjorde. ”Men vi är på väg i den riktningen”, uttryckte Forgione. Houthimilitanternas attacker har fortsatt även efter att amerikanska trupper hade samlats i Röda havet för att förhindra dem. Attackerna på fartygen sker även i en tid där exporterna förväntas öka i samband med det kinesiska nyårsfirandet. Dessa anfall i Röda havet sker samtidigt som Panamakanalen har minskat antalet fartyg som släpps igenom på grund av den låga vattennivån, vilket har fått en del fartyg att använda rutten via Suezkanalen för att kunna transportera varor till Nordamerika. Som en konsekvens av attackerna har fraktföretagen minskat andelen fartyg som passerar genom Röda havet. Flera transportföretag har uppgett att de granskar situationen och kommer att utreda hur de ska fortsätta göra för att bedriva transporten framåt framöver.
Bianca M. – Info Express
Källor:
“Why a Port Deal Has the Horn of Africa on Edge” The New York Times publiceringsdatum
2024-01-02
“‘We are ready for a war’: Somalia threatens conflict with Ethiopia over breakaway region”. The Guardian, publiceringsdatum: 2024-01-13
“Dozens of civilians killed by Ethiopian state troops in Amhara region, say reports”, The Guardian, 2024-02-12
“Red Sea Attacks Leave Shipping Companies With Difficult Choices”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-01-06
“Ethiopia becomes Africa’s latest sovereign default”, Reuters, publiceringsdatum 2023-12-26
