Forskare testar nya sätt att göra din öl mer hållbar

Öl är världens mest konsumerade alkoholhaltiga dryck. Men ölproduktion är resurskrävande och kräver stora mängder energi och vatten. I samarbete med ett lokalt bryggeri i Skåne testar Lundaforskare nu att odla humle – en huvudingrediens för ölproduktion, året runt. Målet är att hitta nya sätt att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till en cirkulär ekonomi.

Ölindustrin världen över står inför många hållbarhetsutmaningar relaterade till resursanvändning och tillgänglighet, liksom effekterna av ett förändrat klimat. Det finns också ett växande intresse för att arbeta med hållbarhetsfrågor bland bryggerier och leverantörer av ölingredienser.

Lundaforskarna Barry Ness och Darin Wahl, samarbetar med det lokala bryggeriet Brygghuset Finn för att identifiera och testa lokala lösningar på globala utmaningar inom livsmedels-, vatten- och energisystem. Syftet med samarbetet är att testa nya sätt att göra ölindustrin mer hållbar.

Producerar hållbara ingredienser lokalt

Ett område som forskarna och de anställda vid Brygghuset Finn samarbetar särskilt kring är humleodling. Humle är en av huvudingredienserna i tillverkning av hantverksöl, eller ”craft beer” som det också kallas. Majoriteten av den humle som används av hantverskbryggerier i Sverige importeras från länder som USA och Tyskland. Under senare år har ölproduktion och tillgången på ingredienser påverkats av förändringar i klimatet, bränder, torka, skadedjur, och en ständigt ökande efterfrågan från bryggerier som brygger större mängder humleintensiv öl.

– Humle ger ölet dess smak och karaktär. Hantverksbryggare är väldigt petiga med vilken typ av humle de använder. Humlen måste ha rätt smak och konsistens för att de ska kunna producera samma öl gång på gång. Detta är en ständig utmaning för många bryggerier, förklarar doktoranden Darin Wahl.

Testar att odla humle med hydroponiska tekniker

Tillsammans med Brygghuset Finn har Barry Ness och Darin Wahl skapat ett hydroponiskt odlingssystem i ett litet växthus i direkt anslutning till bryggeriet, som är beläget utanför Landskrona.

I det hydroponiska systemet används ingen jord; istället planteras humlen direkt i lerkulor som får näring av näringsrikt vatten. Som jämförelse har forskarna byggt ett droppbevattningssystem där humlen odlas i lådor med jord. I båda systemen används spillvärme och koldioxid som har genererats från den lokala ölproduktionen.

– Målet är att jämföra dessa två system över tid och att testa om det är möjligt att odla humle inomhus med ett hyroponiskt system, och om det går att odla året runt. Kan man få de egenskaper och den konsistens som bryggerier vill ha på sin humle?, säger Barry Ness, docent vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.

Forskaren Barry Ness i ett växthus i anslutning till Brygghuset Finn. Han visar upp ett hydroponiskt odlingssystem. Bild: Cecilia von Arnold.
Forskarna vill jämföra två olika odlingssystem över tid för att testa om det är möjligt att odla humle inomhus med ett hyroponiskt system och om det går att odla året runt. Bild: Cecilia von Arnold.

Stora hållbarhetsfördelar – på olika nivåer

Att odla humle ”hyperlokalt” har många fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv, menar forskarna.

– Du undviker utsläpp i samband med långa transporter av humle. Dessutom får du ett bättre motstånd mot klimatvariationer i växthusmiljön, och kan odla året runt, allt i ett system. En sådan teknik kan också skapa lokala jobb, främja samhällsengagemang och bidra till en cirkulär ekonomi i regionen, säger Barry Ness.

– Långsiktigt vill vi se om det här är något man kan göra på en kommersiell nivå. Ett annat mål är att dela med oss av våra erfarenheter till andra som arbetar inom ramen för det internationella forskningsprojekt som vi ingår i, avslutar Darin Wahl.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-