Vad är människohandel?
- Människohandel är rekrytering, transport, överföring, husering eller mottagande av människor genom våld, bedrägeri eller vilseledande, i syfte att utnyttja dem för vinst.
Fakta om människohandel
Varje år registreras över 7 000 offer för människohandel i EU, men den faktiska siffran är sannolikt mycket högre eftersom många offer förblir oupptäckta. Majoriteten av offren är kvinnor och flickor, men antalet män ökar, särskilt när det gäller tvångsarbete.
Olika typer av människohandel
- Sexuellt utnyttjande – offren är främst kvinnor och barn.
- Tvångsarbete – offer främst från utvecklingsländer som tvingas arbeta i arbetsintensiva yrken eller hålls i hushållsslaveri.
- Tvingad brottslig verksamhet – offren måste utföra en rad olagliga aktiviteter. Offren har ofta kvoter och kan straffas hårt om de inte uppfyller dem.
- Organdonation – offren får ofta liten eller ingen ersättning och utsätts för hälsorisker.
Orsaken till människohandel
Enligt FN är ojämlikheter inom och mellan länder, en alltmer restriktiv invandringspolitik och en växande efterfrågan på billig arbetskraft några av de bakomliggande orsakerna. Fattigdom, våld och diskriminering gör individer sårbara för människohandel.
Vad gör EU?
EU:s arbete hittills
År 2011 antog Europaparlamentet direktivet mot människohandel för att skydda och stödja offer och straffa människohandlare. Direktivet syftar till att förebygga människohandel och erkänner att eftersom kvinnor och män ofta utsätts för människohandel i olika syften bör hjälp- och stödåtgärder vara könsspecifika.
EU:s väg framåt
Formerna för exploatering har utvecklats under de senaste åren och människohandeln har i allt högre grad flyttat ut på nätet. Senast har den ryska invasionen av Ukraina lett till en massiv förflyttning av kvinnor och barn och skapat nya möjligheter för kriminella organisationer.
Mot denna bakgrund föreslog kommissionen den 19 december 2022 att befintliga reglerna skulle skärpas genom att:
- Göra tvångsäktenskap och olaglig adoption brottsligt.
- Lägga till människohandelsbrott som begås via internet och sociala medier.
- Obligatoriska påföljder för människohandelsbrott, inklusive uteslutning av förövare från offentliga förmåner, eller tillfällig/permanent stängning av anläggningar där människohandelsbrottet ägde rum
- Formella nationella hänvisningsmekanismer för att förbättra tidig identifiering och hänvisning till hjälp och stöd för offer.
- göra det straffbart att medvetet använda tjänster som tillhandahålls av offer för människohandel
- EU-omfattande årlig insamling av uppgifter om människohandel
Europaparlamentets position
Ledamöterna vill prioritera ett mer effektivt skydd av offer för människohandel. Parlamentets ståndpunkt omfattar följande:
- Se till att offer som är i behov av internationellt skydd får lämpligt stöd och skydd, och att deras rätt till asyl respekteras.
- Säkerställa att offer inte åtalas för brottsliga handlingar som de tvingats att begå.
- Säkerställa stöd till offer med hjälp av ett köns-, funktionshinders och barnkänsligt tillvägagångssätt och baserat på ett intersektionellt tillvägagångssätt.
- Inkludera åtgärder mot människohandel i beredskapsplaner när naturkatastrofer, hälsokriser eller migrationskriser inträffar.
Dessutom föreslår ledamöterna att det ska bli straffbart att tvinga en kvinna att bli surrogatmamma genom att använda våld, hot eller tvång. Detta skulle ge kvinnor rättigheter som offer enligt reglerna medan förövarna skulle åtalas.
Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i oktober 2023 och är nu redo att inleda förhandlingar med EU-länderna.
Ledamöter arbetar även på nya regler som ska hålla produkter tillverkade med tvångsarbete borta från EU-marknaden. Förordningen skulle införa ett ramverk för att undersöka användningen av tvångsarbete i företags försörjningskedjor.
Företag som upptäcks bryta förordningen skulle få all import och export av varorna i fråga stoppad vid EU:s gränser och alla varor som redan har nått EU-marknaden skulle behöva dras tillbaka. Ledamöterna tror att detta förbud kommer att ta bort det ekonomiska incitamentet för företag att använda tvångsarbete samt skydda whistleblowers och offer.
Källa: Europaparlamentet
