En övergripande överenskommelse har förhandlats fram under klimattoppmötet COP28 i Dubai. På övertid klubbades överenskommelsen som påtalar bland annat en tredubbling av förnybar energi och en omställning från fossila bränslen.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi på CEC och Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC, deltog digitalt och kommenterar besluten.
Vad var den enskilt viktigaste överenskommelsen?
– Att det blev ett resultat för den globala översynen. Den är tydlig med att mer behövs för att leva upp till Parisavtalet vad gäller utsläppsminskning, anpassning och finansiering. I beslutet ingår till exempel att förnybar energi ska tredubblas, att energieffektiviseringstakten ska fördubblas och att det ska ske en omställning av energisystem. Vi ska övergå från fossila bränslen till att ha nettonoll koldioxidutsläpp vid år 2050, och även andra klimatutsläpp såsom metan ska minska. Det ingår även punkter om till exempel omställning av finansiella flöden, så att de är linje med klimatmålen, och att avskogning ska stoppas och vändas.
Hur gick förhandlingarna övergripande?
– Förhandlingarna började med ett snabbt och välkomnat beslut om hur den nya ”skador och förluster”-fonden ska komma igång. Fonden ska stödja sårbara länder när de utsätts för klimatskador. Under de följande dagarna gick förhandlingarna i olika takt och det behövdes övertid för att komma i mål med de breda frågorna, inklusive den globala översynen som handlar om att följa upp arbetet med Parisavtalets mål.
Vad var det som gjorde att man lyckades nå fram till detta nu?
– Man hänvisar till kunskapsläget från forskningen och redan inträffade klimathändelser i världen. Nu är det mycket bråttom om den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader och om vi ska kunna hantera klimateffekter som inte undviks. Även om länderna har olika förutsättningar och utgångspunkter så påverkas alla av både klimatförändringen och lösningarna. Det uppmärksammas att alla berörs och att man ska hjälpas åt.
Vad betyder överenskommelsen för det fortsatta klimatarbetet?
– Man är överens om att det behövs ökad ambition i klimatarbetet i världens länder och besluten pekar ut en gemensam riktning i stora drag. Det är en viktig signal. Länderna ska nu uppdatera sina nationella klimatplaner och långsiktiga klimatstrategier så att dessa ligger bättre i linje med de gemensamma globala klimatmålen. Det blir också fortsatt arbete kring exempelvis att mobilisera och hantera klimatfinansiering och kring mekanismer som avser samarbetet kring utsläppsminskning, anpassning och hantering av klimatrelaterade skador och förluster.
Vad krävs för att avtalet också ska uppfyllas i verkligheten?
– Forskningen är tydlig med att det finns lösningar och finansiering av klimatomställningen. Vissa av skrivningarna går inte in på detaljnivå så det är viktigt att texterna tolkas i respektive land på det mest ambitiösa sättet. I grund och botten är det länderna själva som beslutar om sina åtgärder så det är viktigt att varje land för en långsiktig och ambitiös klimatpolitik. Utvecklingsländer behöver dessutom mer stöd från rikare länder för att kunna genomföra klimatåtgärder och samtidigt hantera klimatrelaterade skador och förluster.
Källa: Lunds universitet/Av Sara Håkansson.
Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: https://www.lu.se/artikel/detta-innebar-den-nya-klimatoverenskommelsen
