Parlamentet vill att den gröna given ska vara kärnan i EU:s återhämtningspaket efter covid-19. Läs mer om planen för ett klimatneutralt Europa.
Under coronapandemin har den ekonomiska aktiviteten minskat, vilket lett till en minskning av koldioxidutsläppen, men samtidigt ställt EU inför en lågkonjunktur. I en resolution som antogs 15 maj 2020 efterlyste parlamentet en ambitiös återhämtningsplan med den gröna given som en viktig hörnsten.
Som svar presenterade kommissionen Next generation EU en återhämtningsplan på 750 miljarder euro som godkändes av Europaparlamentet i februari 2021. Planen tillsammans med EU:s nya långtidsbudget för åren 2021-2027 ska bygga ett grönare, mer inkluderande, digitalt och hållbart Europa – och att bidra till att stärka motståndskraften mot framtida kriser som klimatkrisen.
I november 2019 utlyste parlamentet klimatnödläge och bad kommissionen att integrera alla sina förslag i linje med ett 1,5-gradersmålet för att begränsa den globala uppvärmningen och se till att utsläppen av växthusgaser minskar betydligt.
Som svar presenterade kommissionen den europeiska gröna given, en färdplan för Europa för att bli en klimatneutral kontinent fram till 2050.
Läs mer om EU:s steg mot klimatmålen
De första stegen med gröna given
Finansiering av den gröna övergången
I januari presenterade kommissionen investeringsplanen för ett hållbart Europa – strategin för att finansiera gröna given – genom att locka minst en biljon euro till offentliga och privata investeringar under det kommande decenniet.
Som en del av investeringsplanen kommer mekanismen för en rättvis omställning att hjälpa till att lindra de socioekonomiska effekterna av övergången för arbetare och samhällen som förändas mest. I maj 2020 föreslog kommissionen en lånefacilitet för den offentliga sektorn, för att stödja gröna investeringar i regioner som är beroende av fossila bränslen, som godkändes av Europaparlamentet.
Parlamentet och rådet enades om att införa nya inkomstkällor för att finansiera budgeten och återhämtningsplanen. Detta skulle omfatta inkomster från systemet för handel med utsläppsrätter och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som skulle införa en avgift på import av vissa varor.
För att uppmuntra investeringar i miljömässigt hållbara aktiviteter och förhindra ”gröntvätt” antog parlamentet 18 juni 2020 ny lagstiftning om hållbara investeringar. I november 2020 efterlyste ledamöterna också en övergång från ett ohållbart till ett hållbart ekonomiskt system, vilket är avgörande för att utveckla EU:s långsiktiga strategiska oberoende och öka EU:s motståndskraft.
Upptäck hur mekanismen för en rättvis omställning kommer att hjälpa EU:s regioner att övergå till en grönare ekonomi.
Införa klimatneutralitet i lagstiftningen
I mars 2020 la kommissionen fram förslaget förden europeiska klimatlagen, en rättslig ram för att uppnå målet om klimatneutralitet 2050.I januari begärde parlamentet mer ambitiösa mål för utsläppsminskning än de som kommissionen ursprungligen föreslog.
Parlamentet och rådet nådde en provisorisk överenskommelse om att höja EU:s utsläppsminskningsmål till år 2030 från 40 procent till åtminstone 55 procent. Parlamentet godkände klimatlagen den 24 juni 2021. Målet till år 2030 och klimatneutralitetsmålet till år 2050 kommer att vara rättsligt bindande, vilket gör att EU närmar sig sitt negativa utsläppsmål efter år 2050, och bekräftar unionens ledarroll i den globala kampen mot klimatförändringarna inför COP26 i november 2021.
Det bör medföra att målen blir lättare att tillämpa i lagstiftningen och bör medföra fördelar i form av renare luft, vatten och mark, minskade energikostnader, renoverade hem, bättre kollektivtrafik, fler laddstationer för elbilar, mindre avfall, nyttigare mat, och bättre hälsa för denna och framtida generationer.
Företag kommer också dra nytta av de möjligheter som skapas inom områden där Europa avser sätta globala standarder. Det förväntas också generera jobb, exempelvis inom förnybar energi, energieffektivitet i byggnader och processer.
Läs om EU:s bidrag till globala klimatåtgärder i vår tidslinje.
Stärka europeisk industri och små och medelstora företag
I mars 2020 presenterade kommissionen en ny indistristrategi för Europa för att säkerställa att europeiska företag kan övergå till klimatneutralitet och en digital framtid. I november begärde parlamentet en översyn av förslaget för att ta hänsyn till pandemins inverkan på industrisektorn. Ledamöterna vill att EU ska stödja industrin under en inledande återhämtningsfas och sedan fokusera på omvandling och förbättring av autonomin i en andra fas. I maj 2021 lade kommissionen fram ett förslag till en uppdaterad industristrategi.
99 procent av de europeiska företagen är små och medelstora, står för 50 procent av EU:s BNP och ansvarar för två av tre jobb. Parallellt föreslog kommissionen en nystrategi för små och medelstora företag som uppmuntrar innovation, minskad byråkrati och möjliggör bättre tillgång till finansiering.
Ledamöterna röstade i december 2020 igenom sin ståndpunkt om strategin för små och medelstora företag, och uppmanade kommissionen att uppdatera strateginmot bakgrund av coronakrisen, betona likviditetsproblem och digitala aspekter samt uttrycka sitt stöd för övergången till en grönare ekonomi.
Läs mer om de utmaningar som den nya industristrategin ska ta itu med.
Stimulera den cirkulära ekonomin
Kommissionen presenterade också EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin i mars – som inkluderar åtgärder längs hela livscykeln för produkter – som främjar processer för cirkulär ekonomi, främjar hållbar konsumtion och garanterar mindre avfall. Det kommer att fokusera på:
• elektronik och informations- och kommunikationsteknik
• batterier och fordon
• förpackningar och plast
• textilier
• konstruktion och byggnader
• näringskedjan
Läs mer om nyttan med den cirkulära ekonomin och hur parlamentet bekämpar plastföroreningar.
Skapa ett hållbart livsmedelssystem
Livsmedelssektorn är en av de främsta orsakerna bakom klimatförändringarna. Även om EU:s jordbruk är den enda stora jordbrukssektorn i världen som har minskat sina utsläpp av växthusgaser (med 20 procent sedan 1990), står det fortfarande för cirka 10 procent av utsläppen (varav 70 procent beror på djur).
Från jord till bord-strategin, som kommissionen presenterade i maj 2020, bör garantera ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem samtidigt som jordbrukarnas försörjning garanteras. Det täcker hela livsmedelskedjan, från att minska användningen av bekämpningsmedel och försäljningen av antimikrobiella medel med hälften och minska användningen av gödselmedel och öka det ekologiska jordbruket.
Ta reda på hur parlamentet jobbar mot bekämpningsmedel i mat.
Bevara biologisk mångfald
Samtidigt syftar EU till att ta itu med förlusten av biologisk mångfald, inklusive den potentiella utrotningen av en miljon arter. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, som presenterades i maj av kommissionen, syftar till att skydda naturen, vända nedbrytningen av ekosystem och stoppa biologisk mångfaldsförlust.
Parlamentet godkände sin ståndpunkt om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv den 8 juni, och krävde att dess tillämpning ska ligga i linje med andra strategier inom EU:s gröna giv.
Läs mer EU:s strategi för biologisk mångfald till år 2030.
Parlamentet har förespråkat ett hållbart skogsbruk eftersom skogarna spelar en viktig roll för att absorbera och kompensera koldioxidutsläppen. Parlamentets ledamöter erkänner också skogsbrukets bidrag till att skapa arbetstillfällen på landsbygden och den roll som EU skulle kunna spela när det gäller att skydda och återställa världens skogar.
