Sedan ett par år tillbaka kunde man märka att det finns problem inom vården och att dessa problem exempelvis innefattar personalbrist. Det är ett fenomen som inte verkar vara unikt för ett land, utan för flera europeiska länder, sett till jämförelser som visar på vilka sätt flera länder kämpar med att lösa personalbristen på sjukhus.
Vårdsituationen i Sverige har diskuterats i medier de senaste åren. Bland annat rör det sig om uppmärksammade protester då barnmorskor sade upp sig runt om i landet under november 2021 på grund av dålig arbetsmiljö och vad som personalen ansåg vara brister i patientsäkerheten. Uppsägningarna ska ha kommit som protest för att det inte ska ha skett några förbättringar i arbetsmiljön på arbetsplatserna, enligt SVT. Samma källa har även publicerat en artikel som uppger att det enligt forskare inte råder brist på barnmorskor, utan att det som är problemet i sig är arbetsmiljön. Barnmorskorna har tidigare arbetat under arbetsförhållanden som exempelvis har gjort det svårt för en del att ta lunchraster, men arbetsförhållandena verkar ha förbättrats på vissa håll. I en artikel där barnmorskor som har sagt upp sig senare återvänt till arbetsplatsen, upplever de att det har fungerat bättre att implementera parvård (med parvård menas att man arbetar två stycken i ett team som tar hand om 2-3 patienter). Av de barnmorskorna som har kommit tillbaka upplever de även att arbetsförhållandena har blivit bättre efter satsningar på åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren. Trots förbättringar i arbetsförhållanden för vissa av barnmorskorna som återvänt, återstår fortfarande frågor kring hur förhållandena i vården ser ut överlag. Hade en liknande protest kunnat ske vid ett annat tillfälle eller på en annan avdelning? Är detta bara en händelse som har hänt för sig eller kan protesten kopplas till ett större grundläggande problem?
I flera länder har sjuksköterskor också protesterat mot vad de anser är påfrestande arbetsförhållanden. Bland annat rör det sig vanligtvis om frågor som har att göra med patientsäkerhet, personal och lön. I Storbritannien har sjuksköterskor uttalat sig om en planerad strejk som förväntas pågå i två dygn under början av maj efter misslyckade löneförhandlingar, enligt BBC. Personal som är med och protesterar hävdar att lönerna har stagnerat på senare tid och att de vill att lönerna höjs ytterligare. Tidigare i år deltog fler än 7000 sjuksköterskor i protester i delstaten New York i USA i början av året, enligt The New York Times. Sjuksköterskor från två sjukhus i New York City har protesterat över personalbrist, vilket de anser bidrar till dels en ökad osäkerhet för patienterna som vårdas och dels till en högre risk för utmattning bland personalen. Protesterna inleddes för att förbättra arbetsvillkoren för sjuksköterskorna, då personer som var inblandade i protesterna ansåg att många legitimerade sjuksköterskor hade slutat arbeta som sjuksköterskor på grund av arbetsvillkoren i landet och inte nödvändigtvis på grund av att det inte finns tillräckligt många personer som har utbildat sig till sjuksköterskor. Efter att strejken inleddes omförhandlade sjukhusens ledningar med personalen och utlovade att lösa bemanningen samt höja personalens löner. Även förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter skulle förbättras och varje sjuksköterska skulle få en gräns på hur många patienter de får se efter, beroende på avdelning. Förhandlingarna slutade till personalens fördel efter att de har inletts. Sjuksköterskorna ville bland annat ha färre patienter per sjuksköterska för att kunna lyssna på patienten samt förklara behandlingen steg för steg.
Socialstyrelsen lyfter fram att brister inom vården som redan fanns från början förvärrades under Coronapandemin och att patienter hade svårare att få kontakt med vården och söka vård under pandemin i en analys som har gjorts om vården under pandemin. Det har även utförts färre operationer och fler människor har avstått från att söka vård under pandemin. På grund av belastningen på intensivvården har även möjligheten att utföra planerad vård påverkats, med uppskjuten vård som följd. Analysen understryker att omställningen av resurser och personal inom sjukvården som pandemin har lett till förändringar inom vården, då intensivvården belastades. Detta innebär att anställda inom vården idag verkar få en mer ansträngd arbetssituation. Tecken på förändringar inom vården till följd av pandemin syns även på andra håll i världen. Arbetssituationen för sjuksköterskor i New York City förvärrades under pandemin till följd av att en del slutade efter den psykologiska belastningen av den första vågen. En studie som gjorts för att upptäcka konsekvenserna av Coronapandemin på personalens mående uppgav att 52% av sjuksköterskor övervägde att lämna sina positioner på grund av bemanningen. Ungefär 66% av personalen på intensivvårdsavdelningar ville lämna sina arbeten på grund av deras upplevelser av att arbeta under pandemin. Handlar detta om att det är pandemin som förvärrat dessa problem, eller om att de strukturella problemen enbart har synliggjorts efter pandemin?
Sjukvårdens nuvarande struktur påverkar både anställda och befolkningen i övrigt. Enligt en artikel från Bloomberg har flera människor avlidit till följd av uppskjuten vård i både Frankrike och Storbritannien. Samma artikel från Bloomberg pekar på att mönstret kring strukturella problem inom vården verkar gälla flera europeiska länder. Frankrike, Spanien och Italien var högt rankade gällande sjukvård år 2000, men enligt artikeln har flera faktorer gjort sjukvården i dessa och andra europeiska länder mer instabil. En avgörande faktor är åldern. I Frankrike är nästan hälften av alla läkare över 55 år och cirka 100 000 anställda inom sjukvården i Italien förväntas gå i pension inom fyra år. Medan många specialister och erfarna läkare och sjuksköterskor blir äldre så åldras de tillsammans med befolkningen. Många länder har redan sett ökade utgifter gällande vård av äldre människor, medan summan som läggs ned på sjukvården inte anses öka tillräckligt med de stigande kostnaderna. En kortsiktig lösning som har implementerats på senare år är att attrahera läkare från östeuropeiska länder till västeuropeiska länder med bättre löner, men det kommer inte täcka för behovet av nyexaminerade långsiktigt allt eftersom fler går i pension. Det krävs dessutom personal för att säkerställa en jämlik tillgång till vård, då de flesta vårdanställda arbetar i städer och lämnar glesbygden obemannad i större utsträckning.
Svaret på vilka underliggande problem som finns inom sjukvården i flera länder är komplicerat och frågan är svår att besvara. Det går inte att peka ut en enda enskild faktor som bidrar till en svår situation inom vården. Löner, konsekvenser av pandemin, allt äldre specialister och ekonomiska resurser bidrar alla till sjukvårdens struktur. Man kan inte erbjuda flexibilitet för att det finns behov av personal. Man kan inte erbjuda högre löner för att det inte finns tillräckligt med ekonomiska medel. Man kan inte heller lösa problemet med uppskjuten vård och ett växande vårdbehov över en natt. Detta leder till en negativ spiral som baserar sig på att vården som helhet blir sämre för att någonting saknas eller inte fungerar som förväntat. Det man däremot kan göra är att försöka att inte lösa ett enda problem åt gången, utan flera problem samtidigt.
Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se
Källa:
“Forskarlarm om barnmorskornas arbetsmiljö: ‘Höga nivåer av utmattning’”, SVT Nyheter, publicerad 2021-11-16
“Barnmorskan Rebecca har fått nog – sa upp sig i protest”, SVT Nyheter, publicerad 2021-11-16
“Barnmorskor slutade i protest – nu är nästan alla tillbaka” SVT Nyheter, publicerad 2022-05-16
“NHS strikes: When are nurses and ambulance staff next walking out?”, BBC News, publicerad 2023-04-19
“Nurses’ Strike Ends in New York City After Hospitals Agree to Add Nurses”, The New York Times, publicerad 2023-01-12
“Analys om pandemins effekter på vården”, Socialstyrelsen, publicerad 2022-01-13
“The World’s Best Health Systems Are Now Failing Their Patients”, Bloomberg, publicerad 2023-04-04
