söndag, oktober 2, 2022

Annonsera

Annons

De nya flyktingarna… En fortsättning

Den förra artikeln belyste diverse konsekvenser av att klimatförändringarna leder till att landskapet formas om i vissa länder, vilket i sin tur mer eller mindre tvingar människor att flytta bort från drabbade områden. Konsekvenserna blir, förutom migration och urbanisering, även sociala konflikter som kan uppstå av unika sociala samspel mellan nyinflyttade människor och de medborgare som redan är bosatta i landet.

Den sociala påverkan som migrationen har, när flyktingar väl har valt att emigrera från sitt hemland, går inte att mäta på ett tillförlitligt sätt. Enligt New York Times finns det ingen data på hur fördomar kan spela roll i klimatmigrationen. Ett annat problem träder fram när även platser som för tillfället har tagit emot människor som har migrerat dit inte längre kan hantera att det bor personer i samma områden. Med alltmer oförutsägbara väderfenomen, riskerar även plaster som ursprungligen har setts som säkra att omvandlas till hotfulla platser. Mexiko, som har tagit emot folk som har emigrerat från Sydamerika, har börjat få problem med följderna av den globala uppvärmningen. Bland annat beräknas vattenbrist vara orsaken till att nya migrationsströmmar förväntas ske. Detta innebär att en urbaniseringsprocess in mot andra städer i landet kan påbörjas, innan migrationen då styrs över gränserna (denna typ av migration kallas för ”two-step migration”). När flera städer har påverkats av migrationen till Mexiko från Centralamerika efter att staden började strama åt resurser som delades ut till nyanlända till följd av flyktingströmmens storlek, började en del som ursprungligen tagit sig dit att tänka om. En del av de människor som ursprungligen migrerat till Mexiko var på väg att emigrera till USA, om de inte redan har gjort ett försök. Frågan är vad som kommer hända när mer folk börjar migrera norrut från Mexiko, efter att väderfenomenen äger rum.
Artikeln skriver vidare om staden El Paso i Texas. El Paso ligger precis vid gränsen mot Mexiko och har hittills tagit emot tusentals migranter från Latinamerika. Historiskt sett har staden varit öppen för människor med spanska som modersmål och många från området är latinamerikaner eller har centralamerikansk härkomst. Men är detta det slutgiltiga målet för migranterna i detta exempel? Den stigande värmen i samverkan med en sinande vattentillgång kan komma att förändra utsikterna. Problematiken av att bara reagera mot migrationstoppar och inte planera för de bakomliggande och ständiga orsakerna till att människor väljer att bosätta sig någon annanstans understryks också. En arkitekt som har intervjuats har berättat om vikten att ta hand om situationen på så vis att man har kapacitet att förse de nya klimatflyktingarna med boende och mat samt möjligheter att hitta jobb på arbetsmarknaden, men att det då kräver att strategin utgår från en långsiktig planering. Välgörenhetsorganisationer anstränger sig för att kunna förse migranterna med boende och hantera situationen så bra som möjligt. Samtidigt belyser artikeln från New York Times hur flyktingmottagandet kan påverkas negativt genom exempelvis ryktesspridningar på sociala medier och en normalisering av åsikter som ser invandring som farligt bland vissa grupperingar. Dessutom är det inte alla länder som vill komma överens om ett kontinuerligt flyktingmottagande. Det finns länder som har byggt murar för att förhindra att folk kommer in (både Indien och Ungern har gjort det). Förutom det krävs enighet om att investera i t.ex. infrastruktur och andra projekt för att förhindra att folk migrerar, vilket inte alla regeringar är beredda att enas om. Att inte ta till någon åtgärd, det vill säga att låta gränserna förbli stängda och inte öppna upp dem och att inte anordna projekt för att hjälpa samhällen att anpassa sig till utmaningarna som följer klimatförändringarna, är detsamma som att låta mer än en miljon dödsfall ske årligen som en konsekvens av handlingsförlamande. En och en halv miljon människor riskerar att dö endast av värmeslag medan andra kan komma att dö i konflikter gällande tillgång till odlingsbar mark och vatten. Samtidigt ligger paradoxen i att det blir andra länders ansvar att ta emot människor eller ansvara för andra nationers infrastruktur. Till vilken grad bör en annan nations infrastruktur sponsras av andra nationer? Dessa åtgärder kan kännas påtvingande för en del av befolkningen som inte ser behovet av att respektive land bidrar till att bygga upp ett annat land. Detta kan i sin tur skapa andra konflikter och leda till annan oro i länder med en missnöjd befolkning. Även om det går att finansiera diverse projekt för att skjuta fram eller kanske dra ut på förloppet om migrationen, är alla investeringar inom infrastruktur kortvarig hjälp. Det kommer inte att på sikt säkert reducera alla följder av klimatförändringarna som redan väntas. Det etiska och moraliska dilemmat komplicerar fallet.

Enligt New York Times rapportering framstår klimatmigrationen som någonting som måste tas på allvar och ett problem som kräver en strategisk hantering med en långsiktig plan för att minska risken för negativa konsekvenser, som en plötslig flyktingström mot närliggande länder i regioner som högst sannolikt kommer att drabbas. För att undvika en migration som riskerar att bli ohållbar måste resiliensen mot flyktingströmmarna öka. Artikeln betonar vikten av att planera för en ökad migration och att utveckla en långsiktig strategi för att kunna hantera detta samt att hantera miljö och klimatfrågor på ett effektivt sätt.

Den globala uppvärmningen handlar inte bara om problem i afrikanska och sydasiatiska länder. Även i USA och andra industrialiserade länder kan problem uppstå. Påfrestningen av migrationen som riskerar att äga rum på grund av klimatförändringarna inträffar även när medborgare flyttar inom landets gränser. Den andra artikeln från New York Times handlar om bränderna i Kalifornien och deras konsekvenser. Bland annat har cirka 100 000 tvingats evakuera och artikeln beskriver även hur andra katastrofer än skogsbränderna ligger till grund för förflyttningarna. Även orkaner och andra väderfenomen drabbar landet och det i sin tur orsakar otrygghet bland boende i områden som drabbas, enligt artikeln. Nästan hälften av alla amerikaner beräknas uppleva någon form av negativ förändring i sin miljö, exempelvis vattenbrist eller en mer intensiv värmeperiod. Artikeln lyfter vidare upp frågor som risken för samhällen att kollapsa om inte människor har råd att flytta från de klimatdrabbade områdena till andra platser i landet. Förutom den farliga tillvaron och de förödande konsekvenserna för människor som inte kan flytta från platserna, blir det även en kostnadsfråga i form av infrastrukturen. Om samhällen ska anpassa sig till exempelvis stigande havsnivåer, så följer alltid notan med. Detta beror inte bara på kostnader som diverse avskärmningar runt havsytan hade kostat, utan även på mer indirekta kostnader som broar som hade behövt byggas, byggnadsprojekt där man bygger om på nytt längre bort från kusten, etc. Det blir en ekonomisk börda som väntar när försäkring måste betalas till människors hem som förstörs av naturkatastrofer och när samhällen måste byggas om på nytt i andra säkrare områden. Detta problem sker samtidigt som fler amerikaner flyttar närmare kuster och till platser med allt högre temperatur, oavsett utsikterna längre fram.

Om detta sker ser urbaniseringsprocessen återigen ut att kunna verka och attrahera folk in mot städerna. När dessa individer väl söker sig till städerna, för att de ser att sannolikheten att få jobb och en trygg tillvaro är större i städer, kommer konkurrens att uppstå mellan invånarna och leda till en ökad risk för att fattigdom förvärras.

Som tidigare nämnt krävs det en långsiktig planering inför klimatmigrationen. Detta innebär att stadsplaneringen inte bara tar hänsyn till immigration, utan även till en förändrad bosättning bland den egna befolkningen. Man borde vidare även ta hänsyn till hur de egna medborgarna väljer att bosätta sig som svar på klimatförändringarna. Om ledtrådarna följs redan nu, inte bara i ett land utan i alla länder, och ett pågående arbete inleds för att kunna förutse riskerna av klimatförändringarna kan det leda till bättre förutsättningar för att hantera båda typer av migrationsströmmar.

Bianca M.-infoexpress
E: hello@infoexpress.se

Källor:
“How Climate Migration Will Reshape America”, New York Times, 2020-09-15
“The Great Climate Migration Has Begun”, The New York Times, 2020-07-23

- Annons -

Nyheter

-Annons-