Stormfloden som för 150 år sedan svepte bort hela samhällen och fick flera hundra människor att mista livet är nästan bortglömd idag. Detta trots att Backafloden är en av de värsta naturkatastrofer som drabbat södra Östersjön. I en nyligen publicerad kunskapsöversikt om stormfloder visar forskare vid Lunds universitet att bevarandet av det kollektiva minnet kring tidigare stormkatastrofer gör oss bättre rustade för framtidens extremväder.
Backafloden har varit Caroline Hallins forskningsfokus i många år. Hon är kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och undersöker varför stormfloder inträffar och hur våra samhällen kan skydda sig mot kommande flodvågor.
Det kollektiva minnet en del av krisberedskapen
Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer som kan leda till översvämningar. Att havsnivån stiger hänger ihop med meteorologiska faktorer, men även klimatförändringar bidrar till att vattennivån når allt högre och att stormfloder kan inträffa oftare.
Men kunskapen som behövs för att förebygga stormfloder och att skydda samhället vid en översvämning måste öka, menar Caroline Hallin.
– I detta sammanhang är kunskap om Backafloden väsentlig för att påminna oss om konsekvenserna av den ödesdigra stormfloden och vilka lärdomar de drabbade samhällena tog med sig.
Detta benämner Caroline Hallin som det kollektiva minnet av Backafloden, som är en viktig del av riskmedvetenheten och krisberedskapen.
– Att levandegöra minnet av vad som hände år 1872 och varför det kunde hända, det är nödvändigt för att vi ska klara oss bättre nästa gång en stormflod sköljer över våra kustsamhällen, säger Caroline Hallin.
Backafloden kan hända igen
En stormflod som Backafloden skulle mycket väl kunna drabba södra Östersjön igen.
– Risken för översvämningar ökar genom att klimatförändringar får havsnivån att stiga samt att bebyggelse sker i kustnära områden, säger Caroline Hallin.
För vi har enligt Caroline Hallin inte varit så bra på att förvalta det kollektiva minnet och kunskapen om historiska stormfloder, vilket har lett till att riskbenägna områden i södra Sverige exploaterats.
– Sedan den här extrema stormhändelsen så har kusternas översvämningsbenägna samhällen byggts ut med tusentals hus som riskerar att översvämmas ifall en liknande händelse skulle inträffa igen. Om vi tagit lärdom av tidigare stormfloder så hade nog vissa av de här områdena inte bebyggts, säger Caroline Hallin.
Naturanpassade översvämningsskydd
Något vi har lärt oss från tidigare stormfloder är att naturen på egen hand står för flera bra översvämningsskydd – som sandstränder och sanddyner som kan bryta vågenergi och skydda bakomliggande områden mot översvämning.
– En del kustområden har naturliga översvämningsskydd genom sina sanddyner, men på en del platser kan de behöva förstärkas, och på andra kan det behöva byggas nya vallar, säger Caroline Hallin.
Redan 1872 när Backafloden inträffade fanns det vallar byggda av ålgräs som skyddade bebyggelsen på Falsterbonäset.
– Men vallarna var inte tillräckligt höga för att skydda mot Backafloden. Stormfloden fick dem att brista och nästan hela Falsterbonäset översvämmades. Men tack vare att den gamla bebyggelsen var belägen i terrängens höjdpunkter klarade man sig ändå ganska lindrigt undan här. De största skadorna inträffade på Skånes ostkust där de stora vågorna slog sönder husen och hamnarna i fiskelägena, säger Caroline Hallin.
Kunskapsöversikt om stormfloder
För att förvalta det kollektiva minnet av Backafloden och kombinera det med ny kunskap om stormfloder och översvämningar, har Caroline Hallin tillsammans med sina forskarkollegor publicerat en kunskapsöversikt om stormfloder.
– Vi hoppas att rapporten ökar förståelsen av stormfloder, varför de inträffar och hur vi kan skydda oss bättre när de händer igen. Så att historien lär oss att bygga ett robust samhälle för framtiden, säger Caroline Hallin.
Källa: Lunds universitet
