Ta reda på mer om olika arbetstillstånd för tredjelands medborgare och hur EU ser över dem för att främja laglig arbetskraftsinvandring.
Europa står inför demografiska förändringar, med en snabbt åldrande befolkning samtidigt som färre barn föds. Pensionärer väntas utgöra ungefär en tredjedel av EU:s befolkning år 2050. Detta kommer att få betydande sociala och ekonomiska konsekvenser, bland annat ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård, sociala tjänster, lägre produktivitet och ökade offentliga utgifter.
För att bidra till att hantera dessa utmaningar har EU uppmuntrat laglig migration för att åtgärda arbetskraftsbrist, fylla kompetensluckor och stimulera den ekonomiska tillväxten.
Läs mer om olika lagliga vägar in på EU:s arbetsmarknad och vad Europaparlamentet gör för att förbättra några av dem.
Ta reda på mer om EU:s svar på flyktingkrisen.
EU:s blåkort: hur EU attraherar högkvalificerad arbetskraft
EU:s blåkort är ett arbets- och uppehållstillstånd som gör det möjligt för tredjelandsmedborgare att arbeta och bo i ett EU-land, förutsatt att de har en examen eller motsvarande kompetens och ett jobberbjudande som uppfyller en minimilön.
Uppdateringen av blåkortssystemet träder i kraft i slutet av 2023. Uppdateringen innebär att sökande bara behöver uppvisa ett anställningsavtal som sträcker sig 6 månader istället för 12 månader som det är idag, samt att lönetröskeln sänks till 100 procent av den genomsnittliga bruttolönen i landet.
Blåkortet är giltigt i upp till fyra år och kan förnyas. Innehavare av blåkortet får ta med sig sina familjemedlemmar för att bo tillsammans med dem i EU.
Kortet erkänns i alla EU-länder utom Danmark och Irland.
Läs mer om EU:s blåkort och de nya reglerna här.
Ett kombinerat tillstånd: ett tillfälligt och landspecifikt arbetstillstånd
För dem som inte uppfyller kraven för EU:s blåkort är det kombinerade tillståndet ett alternativ.
Det är ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd som utfärdas för upp till två år av det EU-land där tredjelandsmedborgaren i fråga kommer att arbeta och bo.
Direktivet om det kombinerade tillståndet från 2011 håller för närvarande på att ses över. För att göra EU mer attraktivt föreslås att ansökningsprocessen ska förkortas från fyra månader till 90 dagar. Processen kan minskas till 45 dagar för sökande som redan har ett tillstånd eller som valts ut genom ett talangpartnerskap inom EU.
Tillståndet kommer inte längre att vara knutet till en specifik arbetsgivare ,vilket gör det möjligt för arbetstagare att byta jobb, något som underlättar matchningen av arbetskraft och minskar arbetstagares utsatthet för exploatering. Arbetstagare skulle också få behålla det kombinerade tillståndet under upp till nio månader när de är arbetslösa.
Efter godkännande av Europaparlamentets förhandlingsposition i april väntas förhandlingar om lagens slutliga utformning inledas med rådet.
Vem är det kombinerade tillståndet avsett för?
Det reviderade kombinerade tillståndet gäller nästan alla arbetstagare från länder utanför EU och deras familjer, studenter med arbete, säsongsarbetare och flyktingar. Det kombinerade tillståndet är dock inte tillgängligt för egenföretagare eller personer som väntar på att en asylansökan ska behandlas.
Status som varaktigt bosatt i EU
Status som varaktigt bosatt i EU ger tredjelandsmedborgare rätt att stanna och arbeta i EU på obestämd tid. Den infördes 2003 som ett sätt att främja laglig migration och integration. När den beviljas kan personen röra sig och arbeta fritt inom EU.
Dessa regler håller också på att ses över. Europaparlamentet vill sänka det krav på bosättning som krävs för att kvalificera sig till tre år från fem år, vilket ursprungligen föreslagits av kommissionen, samt inkludera flyktingar och andra grupper som står inför hinder. De nya reglerna skulle garantera likabehandling med EU-medborgare inom områden som sysselsättning, utbildning och sociala förmåner.
Barn vars föräldrar har status som varaktigt bosatta skulle automatiskt få samma ställning, oavsett var de är födda.
Vem är inte berättigad till status som varaktigt bosatt i EU?
Status som varaktigt bosatt i EU är inte möjligt för tredjelandsmedborgare som:
- studerar eller genomgår en yrkesutbildning.
- har en pågående ansökan om tillfälligt eller internationellt skydd.
- är bosatta inom EU av tillfälliga skäl som ”au pair”, eller som arbetstagare som utstationerats av en tjänsteleverantör för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, eller som leverantör av gränsöverskridande tjänster.
Erkännande av migranters kvalifikationer i EU
Ledamöterna efterlyser EU-regler för att erkänna migrerande arbetstagares kvalifikationer. De vill att yrkeskvalifikationer samt färdigheter och kompetenser som förvärvats av en tredjelandsmedborgare i ett annat EU-land ska erkännas på samma sätt som EU-medborgares kvalifikationer. Det är upp till de enskilda EU-länderna att besluta om erkännande av kvalifikationer som förvärvats utanför EU:s territorium.
År 2019 arbetade omkring 48 procent av de högkvalificerade migranterna i låg- eller medelkvalificerade arbeten, jämfört med endast 20 procent av EU-medborgarna. Den vanligaste anställningsformen är som städare eller hushållsbiträde, medan 62 procent av datorprogrammeringsföretagen och 43 procent av byggföretagen rapporterar om arbetskraftsbrist.
EU-länderna kan kräva en viss språknivå innan de beviljar långvarigt uppehållstillstånd, men i sådana fall bör de erbjuda kurser utan kostnad.
Källa: Europaparlamentet
