Arbetskraftsbristen fortsätter att öka i hela Sverige samtidigt som bristen på arbetskraft inte nämnvärt leder till högre löner. Det visar en ny rapport från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Enligt forskarna bakom rapporten drivs arbetskraftsbristen av en demografisk obalans, pandemirelaterade avhopp samt utmaningen med att matcha utrikesföddas kompetens med tillgängliga jobb.
Många länder uppvisar i dag en större arbetskraftsbrist än någonsin tidigare. För Sverige är antalet lediga jobb på rekordhöga nivåer, cirka 50 procent fler än åren innan pandemin och cirka 200 procent fler än åren efter finanskrisen 2008.
– Trots att konjunkturen försämras och arbetslösheten ökar, är arbetskraftsbristen ett växande problem, sägerMartin Nordin, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av författarna bakom studien som är publicerad av Agrifood Economics Centre.
Det finns flera orsaker till arbetskraftbrist. Det största problemet, framför allt på lång sikt, är att befolkningen består av allt fler äldre som bidrar till en växande demografisk obalans vilket i sin tur orsakar arbetskraftsbrist. Den demografiska obalansen har även ökat efter pandemin, eftersom ovanligt många i åldersgruppen 65–75 då lämnade arbetsmarknaden. Det finns även en kompetensbrist som verkar ha blivit större i och med att andelen utrikesfödda ökar.
– Oftast betraktas invandring som en lösning på arbetskraftsbrist. Men den stora flyktinginvandringen har sannolikt inneburit en försämrad matchning på arbetsmarknaden. Men detta kan förändras i takt med att nyanlända integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Främst handlar det om att lära sig språket, men det kan också handla om att få legitimation inom yrken som sjuksköterska. Inom vård och omsorg verkar detta redan hända. Utrikesföddas kompetens kan därför vara en tillgång på sikt, menar Martin Nordin.
Flytt inom Sverige löser inte brist på arbetskraft
Arbetskraftsbristen är stor i hela Sverige och därför räcker det inte att folk flyttar inom landet.
– Bristen är ännu inte uppenbart större i Norrland än i övriga Sverige. Det kan förändras om arbetskraftsbristen ökar kraftigt i Norrland i samband med nyindustrialiseringen som pågår där. Men det riskerar i så fall ske på bekostnad av en större arbetskraftsbrist i andra delar av landet.
Dock tycks bristen inom industrin i dagsläget inte vara särskilt stor, även om man ofta antar att det är så,utvecklar Martin Nordin.
Arbetskraftsbrist kan betraktas både som ett problem och en möjlighet. När arbetskraften flyttar till mer produktiva sektorer som kan betala högre löner och erbjuda bättre villkor ökar även tillväxten.
– Men den löneanpassning som bör följa med arbetskraftsbrist sker inte. Detta är inte ett svenskt fenomen, utan bristen på löneanpassning sedan finanskrisen har beskrivits som ett globalt ”mysterium”. Eventuellt kan detta bero på en svag konkurrens på arbetsmarknaden, som orsakas av en orörlig arbetskraft och få arbetsgivare, säger Martin Nordin.
Begränsningen av arbetsinvandringen som infördes i Sverige hösten 2023 kan eventuellt öka konkurrensen om arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden och höja lönerna. En bieffekt kan bli att sektorer som har svårt att höja lönerna, främst sjukvård och omsorg, också får svårt att utföra sina uppdrag.
– Därför kan det behövas riktade lönesatsningar till regioner och kommuner utanför den reguljära avtalsrörelsen, avslutar Martin Nordin.
Om rapporten
Studien är baserad på registerdata från SCB (2014–2021), samt nationella (1996–2023) och regionala (2013–2023) data från Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen. Det finns inga etablerade metoder för att studera arbetsbrist och därför är rapportens resultat baserade på ett flertal ansatser och indikatorer som avser att fånga arbetskraftsbrist. Främst studeras matchningseffektiviteten som beskriver arbetsmarknadens förmåga att matcha arbetssökande till jobb utifrån vakanser, rekryteringar och arbetslöshet.
Rapporten publiceras av AgriFood Economics Centre som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Källa: Lunds universitet
