En grupp svenska och brittiska forskare har i en ny studie undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret. Resultaten visar att en persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.
Hunden var det första djur att tämjas av människan och vi har haft en nära relation till hunden under åtminstone 15 000 år. I dag är hunden ett av de vanligaste husdjuren och anses bidra med både välbefinnande och förbättrad hälsa till sina ägare. Forskargruppen som nu presenterar sina nya resultat har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister. Målet var att undersöka om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.
– Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. De här resultaten är viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna. Trots att hundar och andra husdjur är vanliga medlemmar i hushåll runt om i världen så vet man ganska lite om hur de påverkar vårt dagliga liv och vår hälsa och vad som avgör valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger Tove Fall, studiens huvudförfattare och professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet.
Samband med god hälsa
Hon menar att de nya resultaten även kastar nytt ljus över tidigare studier som visat samband mellan hundägande och god hälsa. Kanske är det så att samma genuppsättning som gör en person till trolig hundägare till exempel också indirekt ger en bra hjärt-kärlhälsa.
Att studera tvillingar är en välkänd metod för att bena ut vad i vår biologi och vårt beteende som kommer av miljöfaktorer och vad som beror på våra gener. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.
Generna spelar stor roll
Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än femtio procent av egenskapen hundägande. Generna spelar alltså en stor roll när det kommer till valet att äga en hund.
– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret.
– Studien har stor betydelse för förståelsen för omständigheterna kring hundens domesticering. Årtionden av arkeologisk forskning har hjälpt oss skapa en bättre bild av var och när hunden klev in i människans värld men moderna och uråldriga genetiska data låter oss nu direkt utforska varför och hur, säger zooarkeologen och medförfattaren Keith Dobney, Chair of Human Paleoecology vid Department of Archaeology, Classics and Egyptology, University of Liverpool.
