Hur nära, eller långt ifrån varandra, står media och den politiska makten? Det har forskare från fyra olika länder undersökt i en ny studie. Den komplexa relationen handlar om vem som har makt att forma den offentliga bilden av politiken och de enskilda politikerna.
I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har forskare från Sverige, Finland, Polen och Litauen analyserat relationen mellan media och den politiska makten i de respektive länderna. Studien visar på en komplex relation och ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan aktörerna.
− Den politiska makten är i behov av media för att få uppmärksamhet i ett samhälle som svämmar över av information. Media å sin sida behöver information och trovärdiga källor inom den politiska makten för att producera nyheter och information, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola.
Antologin Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt där forskarna bland annat intervjuat fler än 80 politiska journalister, politiska rådgivare, pressekreterare och politiker från de fyra länderna i huvudsak under åren 2015–2016.
Ny trend i alla fyra länder
I de fyra länder som undersöks i studien har forskarna sett att det skett en ökning av statliga resurser för att påverka den offentliga agendan och allmänhetens bild av politiken. Genom strategisk användning av nya digitala plattformar, så som till exempel Twitter, har de politiska aktörerna kunnat förbise traditionell media och istället skapa den offentliga bild som de själva föredrar.
I kombination med detta möter den politiska journalistiken minskade resurser på redaktionerna.
− Idag finns det färre journalister som utvecklar sina egna nätverk och källor, och de som fortfarande rapporterar om politik måste producera mer för fler plattformar. Detta försvagar journalistikens position i relation till den växande personalstyrkan av kommunikatörer inuti det politiska maskineriet, säger Gunnar Nygren.
I studien pekar forskarna på risken med att den professionella journalistiken får minskat inflytande: det gör det lättare för andra mäktiga aktörer att påverka eller skapa den offentliga bilden av politiken.
Ett demokratiproblem?
Är beroendeförhållandet mellan media och den politiska makten ett problem för demokratin?
− Inom forskningen är den traditionella förståelsen att den här typen av samspel är problematiskt ur en demokratisynpunkt. Om medborgarnas åsikter och värderingar gällande politik och enskilda politiker enkelt kan bli manipulerade av maktintressen kan det skada demokratin, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Men samtidigt menar forskarna att samspelet kan vara nödvändigt för den process som formar politiska attityder hos människor. Att kunna bedöma, acceptera eller avstå olika ståndpunkter är viktiga kunskaper när individer formar sina åsikter.
Antologin finns att ladda ner digitalt eller beställa som tryckt exemplar här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/close-and-distant
