Det är inom två olika projekt som LKAB har som ambition att utvinna de sällsynta metallerna från.
– Den som tillkännagavs för några veckor sedan är en ny fyndighet och kan bli en ny gruva. Sedan finns gammalt gruvavfall som kan återprocessas, säger André Månberger som är forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och expert på försörjningstrygghet.
Det är ännu inte helt klart om det nya gruvprojektet i slutändan blir av, för att fatta det definitiva beslutet krävs en tydligare bild av bland annat utvinningskostnaden. I sammanhanget kan det vara värt att påminna om att ordet ”sällsynt” är inte vald på grund av metallernas sällsynthet i första hand, utan för att de oftast förekommer i så låga koncentrationer att det inte är lönsamt att utvinna dem.
Värdet av strategisk autonomitet är svårt att sätta en prislapp på. Så länge man kan importera till rimlig kostnad är det egentligen inget värt, men den dagen det blir störning kan det vara värt mycket.
Men klart är att potentialen finns: bara avfallet bedöms innehålla metaller som motsvarar 30 procent av EU:s nuvarande importbehov.
Elektrifieringen driver efterfrågan
De sällsynta jordartsmetallerna utgörs av en grupp på totalt 17 metalliska grundämnen som blivit alltmer eftertraktade i takt med att vårt samhälle digitaliseras och elektrifieras. De behövs till mobiler och datorer och även för att tillverka permanentmagneterna som finns i vindkraftverkens generatorer och elbilarnas motorer.
– Det finns generatorer och elmotorer som istället använder mer vanligt förekommande metaller, främst koppar, men dessa har lägre prestanda vilket gör att elbilen får lite kortare räckvidd.
Även fosfor finns i malmen och kan komma att användas för att tillverka exempelvis konstgödsel.
Minskar risken för politisk utpressning
I en tid då handelshinder riskerar att byggas mellan olika maktcentra i världen mottogs nyheten med glädje av EU som eftersträvar en ”strategisk autonomitet”, ett uttryck som i detta sammanhang kan översättas till tillgång egna mineraltillgångar för att minska beroendet från Kina och andra länder.
– Värdet av strategisk autonomitet är svårt att sätta en prislapp på. Så länge man kan importera till rimlig kostnad är det egentligen inget värt, men den dagen det blir störning kan det vara värt mycket.
Förmågan till inhemsk försörjning kan dessutom minska risken för politisk utpressning genom att andra länder inte tycker det är lönt att hota EU med exportrestriktioner, tillägger han.
Sverige har inte förtur
Eftersom Sverige ingår i EU:s gemensamma marknad har svenska företag ingen ”förstatjing” på metallerna.
– Det måste inte vara ett EU-land heller som använder dessa metaller. Men de som har mest nytta av mineralerna är de som tillverkar elmotorer och generatorer, såsom danska Vestas, och fordonsindustrin i Tyskland, Sverige och Frankrike. Så någonstans där kanske de hamnar.
Lägg därtill att de sällsynta jordartsmetallerna har höga värden per viktenhet, vilket leder till att fraktkostnaden utgör en väldigt liten del av slutpriset, något som ytterligare ökar sannolikheten för export.
Den som utvinner metallerna får intäkterna…
För den svenska statskassan lär fyndigheterna i Kiruna inte heller generera några större intäkter, enligt André Månberger.
Det finns en fördel med att vara en del av en större marknad för att inte trissa upp den pågående handelskonflikten med framförallt USA
Metaller i berggrunden ägs visserligen av staten utifrån resonemanget att markägaren inte har uppfunnit metallerna själv samt att det allmänna i längden tjänar på att det finns en god tillgång på metaller.
Men att metallerna ägs av staten spelar mindre roll då intäkterna nästan uteslutande tillfaller den som utvinner dem. I just detta fall är det visserligen LKAB som står för utvinningen och deras vinster tillfaller därmed staten, men för andra projekt kan det istället vara privata investerare.
– Vi har en skatt, eller avgift, på mineralutvinningen, men den är väldigt, väldigt liten. Ska man prata om intäkter är det snarast den bolagsskatt som gruvbolagen betalar till Sverige. Arbetet att bryta malmen kan också generera en del nya arbetstillfällen, men inga mängder, bedömer han.
… men störst inkomster för de som säljer produkter som innehåller metallerna
Betydligt större chans till bra intäkter finns emellertid för de företag som tillverkar tidigare nämnda produkter med metallerna i. Förädlingsvärdet är med andra ord väldigt högt.
Jag har tidigare jämfört svensk mineralstrategi med andra länders och vår är en av få som prioriterar andras behov av försörjning
– Det är därför Kina behållit värdekedjorna inom landet, för att gynna inhemsk industri.
Finns anledning att som svensk känna sig lite uppgiven? Det högre kostnadsläget på el i många EU-länder driver upp priset på el i Sverige och nu kanske vi får se en liknande utveckling på metallsidan? Lägg därtill redan höga EU-avgifter?
– Jag tror man måste se helhetsperspektivet. Tanken med att ha en inre EU-marknad är att det blir lättare att exportera sina produkter sedan. Vi säljer råvaror billigt mot att våra företag har möjlighet att sedan exportera sina produkter utan strafftullar. Reser man handelshinder så riskerar vi en handelskonflikt som kan drabba oss själva i förlängningen.
Svensk mineralstrategi sticker ut
Genom minerallagstiftningen försöker staten att balansera intressena mellan det allmänna och gruvnäringen samt markägaren. Resonemanget bakom svensk lagstiftning påminner om många andra länders, men på en punkt sticker Sverige ut.
– Jag har tidigare jämfört svensk mineralstrategi med andra länders och vår är en av få som prioriterar andras behov av försörjning, snarare än att i första hand prioritera inhemsk industri, jobb och skatteintäkter. De länder jag jämförde med var utanför EU.
André Månberger ser ett problem med den svenska hållningen: Om svenska medborgare känner att deras intressen är åsidosatta finns en risk att lagstiftningen inte uppfattas som legitim.
– Det finns en fördel med att vara en del av en större marknad för att inte trissa upp den pågående handelskonflikten med framförallt USA, där man vill ta tillbaka produktionen. Om USA höjer sina tullmurar kan det exempelvis innebära att svenskt stål och andra produkter blir dyrare i USA och att landet köper inhemska varor istället för att importera från Sverige. En upptrappad handelskonflikt skulle kunna skada båda parter på sikt.
Käla: Lunds universitet
Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: https://www.lu.se/artikel/detta-spelar-roll-hur-kvinnor-mentalt-klarar-brostcancer
